En kort bit in på första terminen med grundskolans nya läroplan Lgr22 är språkläraren, bloggaren och sommarprataren Sara Bruun försiktigt optimistisk – men slår samtidigt ner på vad hon kallar för ”skolverksfloskler”.

Läroplansproffset och musikläraren Alexandra Myllenberg förklarar skillnaden mellan Lgr11 och Lgr22. Friare didaktiskt handlingsutrymme är en av de förändringar hon lyfter fram. Liksom större möjlighet att göra en helhetsbedömning av en elev.

I Ryssland oroar sig föräldrar och lärare för den propaganda som de menar sprids i ryska skolor – i samband med kriget i Ukraina. Från och med den här terminen ska varje skolvecka inledas med en nyinrättad lektion om bland annat patriotism och traditionella värderingar.

Lgr 22 skulle göra det enklare för lärarna. Men en SO-lärare behöver titta på 20 olika ställen i läroplanen för att göra sitt jobb. "Lärarna kan inte göra det som Skolverket vill: Se helheten", säger skolutvecklaren Johan Alm som lusläst dokumentet.

Nu har nya läroplanen, Lgr22, börjat gälla. Här förklarar Anna Westerholm på Skolverket tankarna bakom de fyra mest omfattande förändringarna.

Nästa vecka är alla elever tillbaka i skolan. De möter inte bara eventuellt en ny klass, ny lärare eller en ny skola – de kommer dessutom mötas av en ny läroplan.

Hundratusentals elever har återvänt till skolbänkarna. Och nu ska det satsas mer på undervisning, mindre på bedömning och enstaka misstag - allt enligt den nya läroplanen.

Den här terminen börjar en ny läroplan och nya kursplaner att gälla i grundskolan.Bland annat förändras betygskriterier och hur betyg ska bedömas. Hör Ann-Christin Hartman från Skolverket och läraren Mia Kempe om hur de nya kursplanerna kommer märkas i undervisningen.

Undervisningen om sex- och samlevnad byter namn till 'sexualitet, samtycke och relationer'. Enligt debattören och genusvetaren Nina Rung gynnar kunskap om bra kontra dåliga förhållanden de unga. "Det här påverkar eleverna på riktigt i resten av livet", säger hon

Vad innebär det att ”montera ned flumskolan och återinföra en kunskapsskola”? frågar sig ämnesläraren André Apt i en debattartikel.

Sorgligt nog har skolan i stor utsträckning blivit en plats där eleven ska visa vad denne kan och inte en plats för att lära sig, skriver Fredrik Sandström.