Magnus Henrekson glömmer bort Montessori-, Freinet- och Waldorfskolorna när han säger alternativet till den offentliga sektorn Sverige är kommersiellt. Med de detaljerade kursplaner han vill ha förlorar vi pedagogiken som konstart, skriver läraren Lena Molin, i en replik.

Dagens kunskapssyn gör eleverna sjuka och ökar de sociala klyftorna i Sverige, hävdar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Med nya formuleringar i förskolans läroplan vill politiker betona vikten av rörelse hos de yngre barnen. Men för förskollärarna är det fort­farande svårt att veta vad som förväntas av dem – och om de gör tillräckligt.

Fritidshemmen saknar förutsättningar att klara sitt uppdrag, enligt Skolverket. Ska läroplanen kunna följas krävs fler behöriga, mindre elevgrupper och ökad tid till planering.

Den nya läroplanen för fritidshemmen infördes för drygt två år sedan. Skolverket har nu utvärderat hur kommuner och fristående skolor har implementerat läroplanen. Utvärderingen visar att det finns stora utmaningar och att fritidshemmen idag har bristande förutsättningar för att förverkliga innehållet i läroplanen.

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Många experter hjälpte till i arbetet med förskolans reviderade läroplan. Vissa var lite yngre än andra.

Läroplanen träder ikraft 1 juli 2019. Läroplanen trycks just nu, beställda böcker kommer preliminärt att levereras i mitten av november. (pdf)

Anna Rosling Rönnlund drömde om att bli konstnär. I stället blev hon folkbildare med en passion för att skapa en världsbild baserad på fakta. Nu vill hon nå ut till elever.

Den som läst läroplanen vet att den i mycket liten utsträckning, om än alls, fastställer hur undervisning ska bedrivas. Hur undervisning ska utformas är upp till lärarna, skriver Peter Fredriksson och Anna Westerholm från Skolverket i en replik.

Nu står det svart på vitt i läroplanen: Förskolan ska lägga grunden till ett växande intresse för hållbar utveckling. Och inte bara för klimatet, utan även ur socialt och ekonomiskt perspektiv.

Indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar, det är tydligen så som skoldebatten ska föras enligt dessa debattörer, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola och skolpolitisk utredare Katalys, i en replik.