Att entreprenörskap föreslås strykas ur läroplanen innebär ett hot mot framtidens företagsamhet i Sverige, skriver debattörer från Moderata företagarrådets styrelse.

Hur ser en bra läroplan ut? Vilka är de bästa internationella förebilderna? Varför ser de svenska läroplanerna ut som de gör, och hur snabbt skulle de kunna förändras till det bättre? SvD:s Paulina Neuding talar med Inger Enkvist, professor och författare. (webbradio)

Varför behöver vi en ny läroplan? Vad hoppas regeringen kunna uppnå i skolan? SvD:s Andreas Ericson intervjuar regeringens särskilda utredare Thomas Persson. (webbradio)

Barn – och särskilt yngre barn – riskerar att bli digitalt illitterata om regeringens nya läroplansutredning går igenom, skriver Carolina Martinez, forskare vid Malmö universitet.

Nya läroplanen blir en detaljerad handbok för lärare – men pedagogikprofessorn Anita Norlund varnar för standardiseringar. ”Lärare vill ha autonomi” skriver hon.

Vi hoppas att politikerna nu genomför reformerna så att fler får möjlighet att framgångsrikt slutföra sina studier, skriver regeringens särskilda utredare Magnus Henrekson, Joanna Giota och Thomas Persson i en gemensam debattartikel.

Förslaget på nya läroplaner är en justering i rätt riktning, men det hade varit bättre att stamrenovera än att täta hålen. Det skriver SvD:s Paulina Neuding.

Förskolan ska bli i huvudsak blir skärmfri. Det är innebörden i regeringens beslut om ändringar i läroplanen för förskolan. Sveriges Skolledare är kritiska och menar att digital delaktighet är en demokratifråga.

Regeringens betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande tar upp flera viktiga frågor, och vi välkomnar särskilt den tydligare betoningen på läs- och skrivutveckling i tidiga åldrar. Det säger läromedelsförlaget Libers VD Hernan Ruiz i en kommentar.

Både betygs- och läroplansutredningen missar den formativa bedömningen. Det skriver för detta lärarutbildaren Birgitta Fröjdendahl.

Läroplansutredningen ska bygga på kognitionsvetenskapliga resultat, men flera debattörer menar att det hämmar lärares hantverksskicklighet. ”Det påstås felaktigt att den leder till robotlika elever utan förståelse och auktoritära undervisningsmetoder”, skriver rektorn Erik Håkansson – som efterlyser större nyfikenhet.

Hälften av lärarna mellan- och högstadiet har problem med stoffträngsel – undervisningstiden räcker inte till för alla krav i läroplanen. Det visar en granskning i Ämnesläraren.