Digitaliseringen av skolan har gått för snabbt, utan tillräcklig eftertanke. Nu behöver vi våga göra tvärtom och lägga tillbaka den fysiska boken i barnens händer, skriver ämnesläraren Keltoum Bentaher Oulehri.

Kristiansand vurderer flere tiltak for å bedre elevenes leseferdigheter, inkludert en økt satsing på fysiske lærebøker.

Det började med ett samtal i kapprummet. Det slutade med konferencierer, teater, poesi och stand-up comedy inför stolta föräldrar. Läraren Laila Bakri berättar om läsfrukosten där eleverna inte bara deltog – de ledde alltihop.

Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.

Vi har de som kan skriva själva och de som bara kan skapa med AI. I så fall har teknologin egentligen bara skapat mer ojämlikhet i vårt samhälle, skriver språkläraren Pia Koskinen.

De har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar. I varje fall enligt Susanne Kjällander, docent i barn- och utbildningsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon är inte bekymrad över digitala verktyg i förskolan. "Undervisningen leds ju av kunniga lärare", säger hon.

Många lärare i högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats. Dessutom är det allt fler studenter som använder alternativa kunskapskällor där AI-verktyg ersätter traditionell läsning av kurslitteratur. Det är några av slutsatserna i rapporter som SCB och UKÄ nyligen presenterat.

Hur vet man att det är värt att köpa in 30 exemplar av en bok? Och hur mycket styr tillgången på klassuppsättningar valet av skönlitteratur? Vi frågade tre svensklärare.

Läskrisen löses inte med fler läsprojekt – utan med färre skärmar. Vuxna måste ta bort det digitala bruset och våga säga nej, skriver GP på ledarplats.

When students record themselves reading aloud using an app—and then listen back to reflect on their own pacing and expression—their fluency improves over time.

Hur vet man att det är värt att köpa in 30 exemplar av en bok? Och hur mycket styr tillgången på klassuppsättningar valet av skönlitteratur? Vi frågade tre svensklärare.

Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program. "Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta", säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.