Sverige befinner sig i en läskris där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. En av regeringens åtgärder för att vända utvecklingen är att öka tillgången till böcker, bland annat genom ett statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och…

Möjligheten att ta del av information och berättelser av och om människor som är som en själv är viktigt för individens utveckling. Om vi inte värnar den rätten krymper vi effektivt samhällets demokratiska takhöjd för alla, skriver Anna Troberg och Elias Fjellander. 

Lärosäten larmar om chockade studenter som inte klarar att läsa vetenskapliga texter på engelska. Att introducera ett akademiskt språk och rusta elever med ett rikt ordförråd är ett viktigt ansvar, menar gymnasieläraren Benjamin Grimm.

Skolan, och jag själv, tenderar tyvärr lite väl ofta att hoppa på det nya och kasta bort det gamla. Att förvalta det beprövade kan vara minst lika givande och värdefullt som att förnya, skriver Fredrik Sandström i en krönika.

Allt fler inser att elever måste läsa böcker i andra ämnen än svenska. Men skolor i Norrköping går ett steg längre – i NO och teknik ökar man inte bara läsningen av faktaböcker, man introducerar också skönlitteratur.

Enligt den senaste Pirls-undersökningen har svenska fjärdeklassares läsförmåga försämrats märkbart. Dessutom ökar skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor. Om vi ska vända denna trend behöver vi återuppliva vår rika berättartradition och göra historien levande för nya generationer, skriver Kalle Holmqvist, skribent och läromedelsförfattare

I nio års tid har Malmö Idrottsgymnasium arbetat med ”Hela MIG Läser”. Ett projekt där alla skolans elever får en bok och under två veckors tid inleds varje lektion med 15 minuters läsning. Därefter bjuds författaren in för föreläsning och workshop med eleverna. Årets bok är Korthuset, skriven av Jonas Eriksson.

När tre F–6-lärare observerade en klass i årskurs 9 fick de sig en tankeställare. ”Och glöm nu inte stor bokstav och punkt”, påminde niornas lärare sina elever. "Va? Det där ska de ju ha lärt sig i lågstadiet! Det fick oss att vässa vår egen undervisning om interpunktion", berättar Marie Nylén Petersen.

Hur mycket feedback och vilken typ av respons ska man ge på elevtexter? Vi lät tre svensklärare svara.

Fem bord är ställda på rad i ett av bibliotekets rum. Där är pyntat med rosa och röda ballonger, hjärtan i alla dess former och så klart godis i form av geléhjärtan. Det är alla hjärtans dag och det är dags för speed-dejting. Men, det är inte dejting mellan elever det rör sig om; det…