De går fjärde klass och drömmer om att bli youtuber, parkourproffs eller statsminister. Och de har förstått att även då kan läsförmågan vara avgörande. "Jag läser kanske 15-20 minuter tre gånger i veckan", säger Liutauras Vainauskajte.

Att kunna läsa handlar inte bara om att läsa flytande utan att staka sig. Det handlar också om att faktiskt förstå vad man läser. Och när vi läser texter på skärmar ställs nya krav. Men det finns knep att ta till och Maria Rasmusson, lektor i pedagogik, vet vilka. (webb-tv)

Svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. I den globala undersökningen Pirls 2016 får Sverige det bästa resultatet sedan 2001. Ännu lite bättre gick det i testet som mäter elevernas förmåga att läsa och förstå information på nätet.

Svenska elvaåringar läser betydligt bättre än de gjort de senaste åren. Det är visar resultaten från PIRLS -undersökningen som släpptes i dag – en internationell studie av barns läsförmåga.

Den digitala läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. (pdf)

Efter flera PIRLS-undersökningar med fallande resultat har nu svenska fjärdeklassares läsförmåga förbättrats. Läsförmågan ligger nu på samma nivå som 2001 då Sverige presterade som bäst. Av övriga 49 deltagande länder är det sju länder som presterar bättre.

På tisdag gäller det. Då kommer besked om hur skolan lyckats med ett av sina viktigaste uppdrag: att lära eleverna läsa. Det är fjärdeklassare som testats i den internationella undersökningen Pirls. En mätning där Sverige en gång var bäst.

Half of nursery teachers surveyed said they separated under-fives for reading, raising fears over impact on children’s confidence.

Ett förberedande år innan de högre studierna inleds är en bra idé. Men en väsentligen bättre idé är att se till att grund- och gymnasieskolan faktiskt leder till att den som ska bli lärare kan läsa och skriva, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Trots att det finns krav om stödinsatser till elever, kommer dessa ofta in för sent, skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry.

Elin Karlsson och Matilda Tuovinen Ekberg är två förskollärarstudenter. Så här tycker de om förslaget. (webb-tv)

Ett basår i det svenska språket – det föreslår en universitetslektor idag. Bakgrunden är en undersökning i Lund som visar att många av lärarstudenterna har brister i läs- och skrivfärdighet.