Sedan 1988 har Rinkebyskolan i Stockholm drivit Nobelprojektet. Som en del i det har under hösten en grupp elever på Rinkebyskolan i Stockholm samlats varje måndag för att lära sig mer om nobelpriset och Alfred nobel och hans liv. Men också för att skriva egna texter. Reportage av Mona Ismail Jama.

Det finns faktiskt något konkret som visar vad som skiljer den guldålder då Sverige låg på åttonde plats och det tragiska nu då vi ligger under OECD:s genomsnitt. Det handlar om systematisk träning av informationstext, skriver Lars Melin, docent i svenska.

Arboga gör en större satsning på Läslyftet. Ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare får prova nya pedagogiker och ta del av varandras erfarenheter.

Maria McShane vill väcka läslust – oavsett språknivå.

Romaner av Katarina Kieri, Meg Rosoff och Émile Ajar ska väcka lusten att läsa hos 35 000 högstadie- och gymnasieungdomar. David Lagercrantz stödjer Läsrörelsens satsning eftersom han tror på berättelsens omvälvande kraft.

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare.

Läsning skolans viktigaste uppdrag. Om en trettonåring inte redan i skolan motiverats och fått en positiv ingång till läsning kommer eleven inte att se fram emot ett stundande läslov. Satsa i stället pengar på bemannade skolbibliotek med rikt utbud av litteratur och fortbildning till lärare, skriver Gunnar Ardelius, Författarförbundet.

Svensk skola behöver inte jipporeformer som läslov. För att lyfta elevernas läsning behövs istället en bibliotekspolitik värd namnet! skriver Ulrika Kärnborg.

I våras testades kunskaper i läs-, ljud- och ordförståelse samt rättstavning hos Nordanstigs andraklassare. Resultatet visar att nära hälften av eleverna har mycket låg läsförståelse.

Statistik visar att vart femte barn går ut grundskolan utan tillräckliga läskunskaper. Detta alarmerande problem vill projektet den rullande serieturnén ändra på. "Det handlar om språk, bilder och lust till läsning, kryddat med lite musik", säger Susanne Hamne, kommunikatör för En läsande klass.

Läroböckerna kan vara aldrig så välskrivna, allmänbildande och användbara, men de kommer aldrig att öppna porten till Nangijala.

Lars Melin underskattar skönlitteraturens potential, skriver Axel Englund, docent i litteraturvetenskap.