Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Risken är att problemen till slut blir ett självspelande piano – om det mesta som man läser är felskrivet tillvänjs man och börjar snart själv göra misstag.

Ingen vinner på att tröskeln för högre studier sänks om salarna fylls av personer som vare sig är tillräckligt förberedda inför det eller har lust att bli akademiker, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Den sjunkande läs- och skrivkunnigheten i Sverige är delvis resultatet av att lärarutbildningen länge varit undermålig, skriver Henrik Sundbom i en ledare..

En betydande andel unga kan inte skriva, och behärskar inte det svenska språket. Det är problematiskt och oroväckande., skriver Gustaf Reinfeldt på ledarplats.

Har förmågan att skriva försämrats bland unga? Vi hör vittnesmål från arbetslivet om att ung personal ibland inte har den skrivförmåga som krävs. Samtidigt larmar universitetslärare om studenter som har problem med att klara sina utbildningar. Vad är orsakerna till skrivglappet? Vi finner ett komplext lapptäcke av förändringar inom skola och samhälle. (webb-tv)

Nära hälften av universitets- och högskolelärarna i en ny undersökning tycker att unga studenter har dåliga kunskaper i att uttrycka sig i skrift. Bristerna kan också påverka möjligheten att få jobb.

Hennes böcker har lånats ut miljoner gånger. Och under många år har nog varenda lågstadieelev stött på hennes karaktärer. Hon är en influenser av rang, trots det vet få vem hon är. Läraren har träffat Helena Bross, för att prata om drivkrafterna, läraryrket och dyslexin.

Statens medieråd har följt läsvanor och konstaterar att läsningen av böcker och tidningar har minskat mest bland barn och unga. Men samtidigt är det den gruppen som känner att de borde läsa mer, framförallt vanliga böcker. "De unga gör en stor skillnad i vad som är riktig läsning", säger ungdomsbibliotekarie Maria Fredriksson.

Läslandet är en öppen verksamhet som genom konst, teater och lek vill öka barns intresse för litteratur. Det startade 2015 i Södertälje och har spridit sig till andra platser i länet.

Statens medieråd har mellan åren 2012-2019 följt barn och ungdomars läsvanor. Läsningen av böcker och tidningar har minskat men det finns också en medvetenhet hos barnen att man borde läsa mer, förklarar Anette Novak, statens medieråd.

Allt färre unga läser böcker och tidningar. Mot denna bakgrund är det därför välkommet om lärare vill ge elever läsuppgifter under loven, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.