Undervisning i lässtrategier har stor effekt på svagare elever, men har ingen påvisbar effekt för redan duktiga läsare. Det visar ny forskning från Karlstads universitet.
Runt om i landets skolor försöker lärare ständigt hitta på kreativa projekt för att öka lästlust och inspirera elever att läsa och skriva. I Mälarhöjdens skola brukar man bland annat bjuda högstadieeleverna på ett författarbesök.
Världens starkaste björn kopplas till läroplanen och kan användas på lektioner – ska bidra till ökad läslust och lärande i lågstadieklasser. Bakom ligger två förstelärare.
Idag på världsboksdagen avgjordes en högläsningstävling för sextonde året i rad på Grand i Uppsala. För en nästan fullsatt publik gjorde åttondeklassare från nio skolor upp om titeln.
Nu ska böckerna ta mer plats i idrottsrörelsen. Det ska ske med Läs-kickar som är ett samarbete mellan idrotten och biblioteken. Frövi judoklubb är en av föreningarna som är med i projektet.
Att skapa läsundervisning där alla elever är delaktiga kan vara svårt. Gymnasieläraren Jenny Edvardsson försöker besvara frågan på en SETT-föreläsning under rubriken ”Lässtrategier och läsutveckling på gymnasiet”.
Den svenska skolan fokuserar för mycket på läskodsmodeller. Istället bör inriktningen ligga på förståelse, anser läsforskaren Åsa Elwér som menar att speciallärarna har en nyckelroll att leda lärarna till ett språkutvecklande arbetssätt.
Att läsa med och för små barn kan ge mer än bara en berättelse, om boken används som grund för flera aktiviteter. ”Läsrörelsen” sprider detta arbetssätt till förskolor och bibliotek i hela landet.