Idag lanserar den ideella organisationen Läsrörelsen en stor nationell lässatsning för gymnasie- och högstadieelever för att få barn och ungdomar att läsa mer böcker.

Läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ska hjälpa landets lärare att bli bättre på att undervisa med hjälp av ungdomslitteratur i klassrummet.

Om barn och ungdomar läser mer böcker och på så vis utökar sitt ordförråd, blir bättre på att läsa och stava samt får bättre fantasi. Skulle då inte skolresultaten äntligen vända och börja öka igen? Det skriver eleven Anders Larsson i en krönika.

Elever i årskurs 3 i skolorna i Surahammar har under hösten ingått i ett läsprojekt som drivits av skolornas speciallärare med stöd från biblioteket. Nu, efter bara några månader, har det redan skett en förbättring.

Hallå Camilla Lundmark, lärare på högstadiet i svenska, engelska och franska på Hortlax skola i Piteå som sedan tre år tillbaka arbetar med manliga läsande förebilder.

Läsning och frihet hänger ihop.

I morgon presenteras den nya Pisa-undersökningen. En del av testet är läsförståelse där svenska barn ligger långt under snittet. SVT frågade en bibliotekarie och några Södertäljebor hur de ser på barn och läsning.

Det var en gång som böckerna var på väg bort från förskolorna. Men inte längre.

Förutsättningarna är för dåliga för att förbättra elevers läskunskaper. Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se stora förändringar i yrkesutbildningen.

På golvet och under bänkarna, insvepta i filtar och med en skön kudde bakom ryggen. Sköllerstaskolans klassrum förvandlades till rena läshörnor när mellanstadieeleverna i torsdags sjönk in i böckernas värld.

Flera kommuner har redan infört en läsa-skriva-räkna-garanti som regeringen nu vill sjösätta nationellt. På vissa håll har den gett mätbar effekt, på andra inte.

Höstlov har blivit läslov. Men svenska barn ligger långt under Pisa-snittet när det kommer till läsförståelse. Hur ska vi då få barnen att börja läsa?