Det finns inga planer på att tumma på läsningen på universiteten, trots att studerande brottas med läsförståelsen. Man behöver tid för att lära sig läsa akademiska texter, säger lärare.

En majoritet av Sveriges studenter läser det mesta av sin kurslitteratur, och tycker också att den är enkel att förstå. Men yngre studenter läser betydligt mindre än sina äldre studiekamrater. Det visar en ny undersökning från Chalmers, som kastar ljus över diskussionen om en läskris inom högre utbildning.

Ökad läshastighet, läsförståelse och simkunskap – det blev resultatet av Hammarkullens lovskola för lågstadieelever 2024. Vid lovskolan deltog drygt 300 elever från 18 kommunala grundskolor i nordöstra Göteborg. För att fler elever i socioekonomiskt utsatta områden ska klara skolan planerar grundskoleförvaltningen för tre lovskolor sommaren 2025.

Flere hundre skoler er blitt ødelagt og snaut 4000 skadet under krigen i Ukraina. Millioner av barn har mistet skolegang. Tusenvis kan verken lese eller skrive.

I Fisksätra är språknivån lägre och färre barn går i förskola. För att jobba mer med läsfrämjande har biblioteket anställt en förskollärare.

För att öka elevers läsförmåga behöver de få möjlighet att läsa längre texter i andra ämnen än bara svenska. Kan läsningen öka även i praktisk-estetiska ämnen – utan att ta värdefull tid från det praktiska? Ja, det menar Jonas Asplund, musiklärare och lektor på Åsö grundskola.

Varför har vi en läskris? En av förklaringarna har kommit i skymundan: Skolornas brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk (sva). Allt fler skolor inser problemet – och skickar lärare på fortbildning. Ämnesläraren besökte en kurs.

Några dagar efter massakern åker Jan Sjölund hem till Väster i Örebro och skolan han en gång formades av. Då hade han skåpet bredvid liberalernas Johan Pehrson. Nu behöver han veta om språket går att rädda ut ur den nedblodade skolbyggnaden – både hans eget språk och det gemensamma som inte längre fungerar.

Vad som behöver göras är att i högre grad betona hur lustfyllt det är att läsa, utan att göra avkall på vare sig nyttan eller att det skulle vara ett nöje utan ansträngning, skriver Expertrådet för läsning.

Den erfarna lågstadieläraren Pia Halberg har väckt sina elevers läslust på ett sätt som hon knappt upplevt tidigare. Förklaringen? Ett tydligare fokus på både avkodning och språkförståelse utifrån modellen Språka Lund.

90 procent av eleverna har inte stora problem att avkoda ord – de kan läsa bra. Att låta elever utan svårigheter ägna tid åt sådant de inte behöver och som dessutom förmodligen påverkar deras läsglädje negativt, är inte en god strategi, och det har inget vetenskapligt stöd, skriver professor Ulrika Wolff.