Hur skapar vi läsundervisning som väcker engagemang och ger eleverna goda förutsättningar att lyckas? Det är en av frågorna som behandlas i två nya avsnitt i UR:s serie Lyckas i klassrummet – mellanstadiet.

Hur gör man självständig läsning till en lustfylld del av vardagen? Och hur tar man steget från läslust till skrivmotivation? På Karl Johansskolan har en panda och ett skolmysterium visat vägen.

”Sveriges största läsutmaning tycks inte bara finnas i klassrummen. Den finns också i spalterna, på ledarsidorna och bland dem som läser PISA främst för att hitta stöd för det de redan anser”, skriver specialpedagogen Jens Jörnborn.

Skjermbruk, endrede lesevaner og mindre lesetrening trekkes fram som mulige forklaringer på de svake Pisa-resultatene. Lærere mener foreldrene spiller en nøkkelrolle i arbeidet med å styrke elevenes leseferdigheter.

Elevernas kunskapsnivåer är för låga. Det menar läraren Torbjörn Söderman på Södervärnsskolan. Han vill nu ha föräldrarnas hjälp, för att tillsammans minska vad han tror är en av orsakerna – elevernas skärmtid. "Det är skrämmande", säger han om resultaten i senaste Pisa-rapporten.

Läsförmågan sjunker och skillnaden mellan elever ökar. Expertrådet för läsning föreslår sju åtgärder för att stärka läsningen genom hela utbildningssystemet, från förskolan till lärarutbildningen, och göra läsning till ett gemensamt ansvar för skolan och samhället, skriver representanter för Expertrådet för läsning.

De nya Pisa-resultaten är oroväckande. Skolresultaten sjunker i hela västvärlden, inte minst här i Skandinavien. Mycket tyder på att försämrad läsförmåga driver utvecklingen. För svensk del måste vi nu genomföra de omfattande skolreformer som regeringen påbörjat, skriver Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor på Svenskt Näringsliv. 

Var femte fjärdeklassare kan inte läsa ordentligt – och nedgången har gått fort. Nu varnar historieprofessorn Dick Harrison för att Sverige riskerar att fostra en generation analfabeter. "På lång sikt ser vi ett undergrävande av vår demokrati", säger han till TN.

Svenska elevers Pisaresultat sjunker i läsförståelse och matematik. En utveckling som delas av många länder. Resultatet kräver analys och långsiktiga insatser för ökad likvärdighet.

Svenska elevers resultat i läsning och matematik faller. Nästan var tredje svensk 15-åring når inte ens nivå 2 i läsning. Bakom den ganska tekniska formuleringen döljer sig något betydligt mer dramatiskt, skriver Anna Olskog i en ledarkrönika.

När halva klassen kör fast slutar en speciallärare titta på eleverna. Nu faller 56 av 74 länder i läsförståelse. Dags att göra samma sak med Pisa, skriver Niclas Fohlin i en krönika.