Många barn kan inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

Att ILT inläsningstjänst, som ger elever möjlighet att lyssneläsa, finns i de allra flesta svenska skolor innebär att de har stor makt över hur undervisningen utvecklas, menar professorn Malin Ideland. "ILT och andra edtech-bolag lever på skolans problem. Men de tar inget ansvar om det går fel", säger hon.

Själevadskolans fritidshem i Örnsköld­svik har lyckats med något många drömmer om – att öka läslusten hos eleverna. Förutom entusiastisk personal har Boklådan, kommunens skol­bibliotekscentral, varit till stor hjälp.

Utlåningen av talböcker har ökat dramatiskt på universitet och högskolor. På vissa lärosäten har var tredje student lyssningstjänsten Legimus. "Lyssningen har ökat mycket, tyvärr, och allt fler klagar på att de har svårt att läsa längre avancerade texter", säger Petra Österlund, Södertörns högskola.

Under de senaste nio åren har nära 62 000 niondeklassare underkänts i läsförståelse i de nationella proven. Det visar nya siffror från SVT. "Andelen i Pisa och Pirls är dock mycket högre", säger läraren Fredrik Sandström.

Sverige står nu mitt i en läskris. 24 procent av eleverna i årskurs nio går ut som funktionella analfabeter – de förstår inte vad de läser. Det är en skyhög siffra i ett land som kallar sig en kunskapsnation. Det skriver läraren Filippa Mannerheim.

Skolminister Lotta Edholm (L) kallar bristen på läsförståelse för en läskris som är oacceptabel. Nu ska lagstiftningen ses över. "Staten måste ta ett större ansvar. Det kan inte vara fritt valt arbete i en kommun om man lär barn läsa eller inte", säger Lotta Edholm.

Skolminister Lotta Edholm (L) kallar bristen på läsförståelse för en läskris som är oacceptabel. Nu ska lagstiftningen ses över. "Staten måste ta ett större ansvar. Det kan inte vara fritt valt arbete i en kommun om man lär barn läsa eller inte", säger hon.

Varje år får tusentals niondeklassare F i läsförståelse på nationella provet i svenska. Våren 2023 hade Nybyggeskolan i Västerås störst andel elever i årskurs nio som underkändes, enligt Skolverkets statistik. Men efter flera år av sjunkande resultat har nu skolan vänt den dåliga trenden.

Tusentals niondeklassare går varje år ut skolan utan att riktigt förstå vad de läser. Men i stället för att lära dem läsa längre texter erbjuds ”lyssneläsning”. Eleverna får lyssna på text i stället för att läsa den. "Vi lurar unga att tro att läsa och lyssna är likvärdigt", säger professor Agneta Gulz.

Skolan gör elever en björntjänst genom att frånta dem möjligheten att traggla läsning. Det skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.