Att elever lyssnar i stället för att läsa i högre stadier är en konsekvens av en läskris som börjar redan på lågstadiet, menar specialistlogopeden Sara Burge.
För er som vill ha något annat än Trump och Putin att oroa er över: De släpper in rena analfabeter på Lunds universitet, numera, skriver Ann-Charlotte Marteus i en ledare.
Studenter på prestigefyllda universitetsutbildningar orkar inte läsa hela böcker. Det kan kopplas till en grundskola med låga krav och en övertro på digitala hjälpmedel, skriver Henrik Dalgard i en ledare.
De har toppbetyg från gymnasiet. Men deras universitetslärare vittnar om samma sak: studenterna har svårt att läsa böcker. "Mer eller mindre medvetet så sänker ju många av de här lärarna ribban, de blir så illa tvungna", säger reportern Julius Viktorsson i podden ”Du lyssnar på Sydsvenskan”. (webbradio)
Utbildningsminister Johan Pehrson är djupt bekymrad över de skånska toppstudenterna som inte kan läsa böcker. Men också självkritisk. "Vi från Liberalernas sida borde ännu tidigare vågat gå till storms mot skärmhysterin", säger han.
När lyssning ersätter läsning på bred front bäddar skolan för att elever, som hade kunnat bli läskunniga, kliver ut i vuxenvärlden med en förvärvad funktionsnedsättning, menar kognitionsforskaren Agneta Gulz. – Det är ett nästan obegripligt svek, säger hon.
I många klassrum har lyssning på inläst text ersatt riktig läsning när elever inte kan, orkar eller vill läsa, visar Ämneslärarens granskning. Men att låta lässvaga elever lyssneläsa är en björntjänst som kan få långtgående negativa konsekvenser, menar både lärare och forskare.
Föräldrar hjälper sina barn engagerat med läsläxor och de försöker att ha ett positivt förhållningssätt i samtalen med lärarna. – Det är ett särskilt intressant resultat som jag tycker går lite stick i stäv med vad man hör och läser om i media, säger forskaren Annika Axelsson.
Yrkeslärarna Tom Bergström och Mats Ek vill inte låta sina elever inhämta kunskap med hjälp av inlästa läromedel. Tvärtom. De är kritiska och anser att deras elever också måste kämpa för att bli goda läsare, som alla andra. Annars sviker man eleverna.
Lär sig eleverna mer om vi slopar F-betyget? Är läskrisen ett hot mot demokratin? Hur vänder vi Pisa-tappet? Almega Utbildning tar sig an bildningsuppdraget i svensk skola i ett seminarium om den högaktuella betygsutredningen och fallande kunskapsresultat i Pisa (webb-tv).
Beror det på sociala medier? Ljudböckerna? Digitaliseringen i stort?Oavsett vittnar flera universitetslärare på skånska topputbildningar om att studenterna har svårt för att läsa böcker. – De säger: ”Jag kan inget, jag vet inget, please help me”, säger Elisabeth Friis, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.