”Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella proven i årskurs 3. Det är för sent”, skriver Lotta Krus, chef för AcadeMedias grundskolor.
Historieämnet bygger i hög grad på skriftliga källor – men elever läser allt mindre när de lär sig historia. Gymnasieläraren och forskaren Karen Stormats vill fördjupa förståelsen av skriven text i historieundervisningen.
En skoltidning kan nå ut till läsarna med sina åsikter på samma sätt som jag försöker nu. Fler skolor bör ha skoltidningar så man kan läsa vad eleverna vill och tycker är intressant, skriver 10-åriga Tova Ekerljung Ferm.
Den klassiska ”bänkboken” måste inte bli ett menlöst tidsfördriv. Tvärtom finns det flera sätt att stötta eleverna och lyfta den tysta läsningen, visar aktuell forskning. – Det funkar så, så, så bra, säger mellanstadieläraren Åsa Feldin.
Nu koras vinnarna i Vässa pennans novelltävling för högstadiet, där eleverna i år skildrat olika perspektiv på makt. Vinnarna är Sonja Moberg Tomlinson, Moa Genbäck, Vilgot Bokor och Zhera Byekwaso Åström. Tävlingen är ett samarbete mellan Novellix och Akademibokhandeln.
Jag som högstadielärare har varken tid eller kompetens att lägga en ordentlig grund hos elever i varken läsning eller skrivande, skriver Emilia Friberg om läs- och skrivkrisen.
”Bara runt 20 procent av lärarna rättar alltid allvarliga språkfel. Färre än 20 procent rättar alltid stavfel. Kanske ligger en del av förklaringen till skrivkrisen just här” skriver Mathias Bred på ledarplats.
”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.” Utbildningsminister Simona Mohamssons (L) uttalande skapar oro hos Dyslexiförbundet. Nu krävs tydlighet kring vilka elever som ska ha rätt att lyssneläsa, menar specialläraren Inger Fridolfsson.