Bristande språkkunskaper och familjens låga socioekonomiska ställning ligger bakom invandrarelevers dåliga läskunskaper, visar en färsk studie.

Att lära sig svenska kommer med ännu större utmaningar när man inte gått i skolan och fått grundläggande skriv- och läskunskaper i sitt hemland. Läraren Ari Nouri har i flera år jobbat med just den gruppen på Sfi i Rinkeby.

Hundratusentals personer i Sverige har inte tillräckliga läsfärdigheter. Gulistan Kavak har växt upp med två föräldrar som var analfabeter. Nu har hon skrivit böcker i ämnet och åker runt till olika skolor för att belysa problemet.

När vänstern får välja prioriterar man normkritik framför läsinlärning. Ska vi ta Sverige ur läskrisen behövs ett vetenskapligt förhållningssätt, inte minst i lärarutbildningen, skriver Hannes Snabb, lärare och ordförande för Liberala Studenter.

Trots forskning som tydligt visar på vikten av en stark läskompetens för framgång i skolans samtliga ämnen saknas det i dag en genomtänkt plan för läsundervisning genom skolsystemet. Det skriver flera debattörer.

Lärare och bibliotekarier från Stenungsund, Örnsköldsvik och Västervik har belönats med Stora läspriset 2024 för sina insatser för att främja läsning bland barn och unga. Bland vinnarna finns Själevadskolans fritidshem i Örnsköldsvik, där läsning blivit en naturlig och lekfull del av fritidsbarnens vardag.

Jag tycker att det är kul att hjälpa mina barn med läxorna. Bara en uppgift ger mig ångest: läsläxorna. Barnen tvingas att läsa samma text om och om igen. Det borde vara brottsligt.

Kollegorna på Själevadskolans fritidshem vet att deras arbete ger resultat. – En tredjedel av eleverna graderar läsglädjen högre nu än de gjorde för ett år sedan, säger Sanna Bylund, en av de tre fritidshemslärare som belönas med Stora läspriset för grundskolans tidigare år.

Lärarutbildningarna ska reformeras så att lärare lär barn att läsa med vetenskapligt säkerställda metoder. Men förändringen tar tid – därför krävs fortbildning av yrkesverksamma lärare.

En ny undersökning bekräftar vikten av att föräldrarna läser för sina barn. Men det finns en outnyttjad potential i mor- och farföräldrar och andra vuxna personer. "Vuxenvärlden behöver se sin viktiga roll när inte skolan kan fånga upp alla barn", säger Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet.

Karin Pettersson arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), och har under 20 år varit lågstadielärare på skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. I den här intervjun svarar hon på frågor om hur den tidiga läsundervisningen behöver anpassas för att stärka flerspråkiga elevers lärande.

Lässatsningen på Kroksbäcksskolan i Malmö engagerar hela skolan; även fritidsverksamheten, där pedagogerna ser goda möjligheter att väcka elevernas läslust.