För att öka elevers läsförmåga behöver de få möjlighet att läsa längre texter i andra ämnen än bara svenska. Kan läsningen öka även i praktisk-estetiska ämnen – utan att ta värdefull tid från det praktiska? Ja, det menar Jonas Asplund, musiklärare och lektor på Åsö grundskola.
Varför har vi en läskris? En av förklaringarna har kommit i skymundan: Skolornas brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk (sva). Allt fler skolor inser problemet – och skickar lärare på fortbildning. Ämnesläraren besökte en kurs.
Flest niondeklassare med underkänt i det nationella provets läsförståelsedel i hela Sverige – så såg läget ut för omkring två år sedan på Nybyggeskolan i Västerås. Det blev startpunkten för ett helhetsgrepp för att stötta elevernas språkutveckling. Skolportens magasin har tema läsklyftan i senaste numret – ute nu!
Några dagar efter massakern åker Jan Sjölund hem till Väster i Örebro och skolan han en gång formades av. Då hade han skåpet bredvid liberalernas Johan Pehrson. Nu behöver han veta om språket går att rädda ut ur den nedblodade skolbyggnaden – både hans eget språk och det gemensamma som inte längre fungerar.
Vad som behöver göras är att i högre grad betona hur lustfyllt det är att läsa, utan att göra avkall på vare sig nyttan eller att det skulle vara ett nöje utan ansträngning, skriver Expertrådet för läsning.
Den erfarna lågstadieläraren Pia Halberg har väckt sina elevers läslust på ett sätt som hon knappt upplevt tidigare. Förklaringen? Ett tydligare fokus på både avkodning och språkförståelse utifrån modellen Språka Lund.
90 procent av eleverna har inte stora problem att avkoda ord – de kan läsa bra. Att låta elever utan svårigheter ägna tid åt sådant de inte behöver och som dessutom förmodligen påverkar deras läsglädje negativt, är inte en god strategi, och det har inget vetenskapligt stöd, skriver professor Ulrika Wolff.
Läskrisen för Sveriges elever ligger högt på agendan i samhällsdebatten. Men på Montessori Mondial Kungsholmen i Stockholm finns ingen kris. "Jag älskar mitt jobb, vi strävar alla åt samma håll och vi har byggt upp en mycket stark läskultur", säger rektor Cecilia Rosenbaum.
Hunden Nala läser med barnen och skapar en trygg miljö i skolan. Tillsammans med Camilla Johansson är hon ett certifierat hund-och skolvårdsteam, något som blir allt vanligare. Enligt en rapport om sociala tjänstehundar från SLU kan läshundar bidra till en förbättrad läsförmåga hos elever i skolan. De kan också stötta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.