I läslistorna hittar du som är lärare exempel på skönlitteratur som kan engagera, väcka nyfikenhet och leda till spännande samtal med barn och elever.

En av regeringens många satsningar för att stärka barns och ungas läsning är uppdraget till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor med olika typer av skönlitteratur. Nu har skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand tagit emot läslistorna.

På Stugsundsskolan i Söderhamn försöker man nu få upp läsförståelsen, bland annat med en liten annorlunda lösning.

Kan det vara så att det läses för lite i grundskolan och på gymnasiet, att studenterna inte fått tillräcklig träning i läsandets konst? Det skriver tre forskare vid Malmö universitet.

Nära 11 000 elever i årskurs 3 når inte målen i läsförståelse i nationella proven 2023/24. Drygt 12 000 elever får underkänt i stavning och interpunktion. De nationella proven ska vara betygsgrundande – men forskare och lärare varnar för att elever riskerar att slinka igenom för enkelt.

Skolminister Lotta Edholm (L) följer läsdebatten, bland annat i Vi Lärare. Här är hennes recept på hur svensk skola återigen ska kunna skryta med att vara en av världens bästa. ”Bara så kan vi mobilisera det som behövs för att läsningen återigen får en central plats”, skriver hon på Vi Lärare Debatt.

Många barn inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

Sex procent av niorna fick underkänt i svenska i de nationella proven, enligt ny statistik från Skolverket. Men betyget bärs upp av de muntliga delarna. I läsförståelse fick nio procent underkänt och i skrivförmåga hela 15 procent, visar en rapport från Uppsala universitet.

Många barn kan inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

Att ILT inläsningstjänst, som ger elever möjlighet att lyssneläsa, finns i de allra flesta svenska skolor innebär att de har stor makt över hur undervisningen utvecklas, menar professorn Malin Ideland. "ILT och andra edtech-bolag lever på skolans problem. Men de tar inget ansvar om det går fel", säger hon.

Själevadskolans fritidshem i Örnsköld­svik har lyckats med något många drömmer om – att öka läslusten hos eleverna. Förutom entusiastisk personal har Boklådan, kommunens skol­bibliotekscentral, varit till stor hjälp.

Utlåningen av talböcker har ökat dramatiskt på universitet och högskolor. På vissa lärosäten har var tredje student lyssningstjänsten Legimus. "Lyssningen har ökat mycket, tyvärr, och allt fler klagar på att de har svårt att läsa längre avancerade texter", säger Petra Österlund, Södertörns högskola.