Det är inte en överdrift att säga att svensk skola berövar de unga deras kulturella arv och en adekvat undervisning om svensk litteratur, skriver Inger Enkvist
Skolminister Lotta Edholm hoppas att den nya satsningen på 1,85 miljarder från 2024 till 2026 ska bli ett lyft för elevernas läsning. – Det här är en signal ut i samhället och ett startskott för att de gamla vetenskapligt beprövade grunderna är viktiga.
Regeringen avsätter nästan två miljarder kronor under de kommande tre åren på olika stödinsatser för att väcka läslusten i skolorna. Bland annat för att alla elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek.
Läsförmågan och tiden som läggs på läsning sjunker bland barn och unga i Sverige. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför flera satsningar för att stärka elevernas läsförmåga.
En ny satsning på bemannade bibliotek har presenterats av skolminister Lotta Edholm (L) och Liberalernas partiledare Johan Pehrson på en pressträff. Men pengarna kommer först i budgeten för 2025.
Fyra av tio elever i årskurs fem på Gotland behöver hjälp för att förstå vad de läser – en kraftig ökning på några få år. Resultatet från kartläggningen har fått utbildningsförvaltningen att agera.
På Wasaskolan i Södertälje är lärarna idag utklädda till sagofigurer som bland annat Ronja Rövardotter och Pippi Långstrump i en litteraturfest som ska få fler barn att vilja läsa böcker på fritiden.
Större satsning skolbiblioteket, fler intensivperioder med läsning och en anställd läs- och skrivutvecklare – vi ställde frågan till tre rektorer om hur de stöttar arbetet för ökad läsförmåga och läsförståelse på sina skolor.
Det talas ofta om läskrisen – mer sällan om läslusten. Läraren Sandra Nejström lät tredjeklassaren Carl Blomqvist lämna lektionen för att diskutera böcker med läskompisen – ett rum för läsglädjen.