Drömmar om skolbibliotek på fyra våningar – det vackraste en lärare kan tänka sig, skriver Maria Wiman.

Om man på riktigt vill få fart på läsningen igen krävs sålunda en gigantisk kraftansträngning på systemnivå, inte ett skuldbeläggande av en redan hårt ansträngd lärarkår.

Syftet med den nationella läskunnighetsstrategin är att förbättra läskunnigheten hos finländare i alla åldrar. I strategin betonas betydelsen av att mångsidigt öva läsfärdigheterna i vardagen, utbildningen och arbetslivet och att fästa särskild uppmärksamhet vid att stödja dem som har svagare läsfärdigheter.

Nationella läskunnighetsstrategin 2030 skildrar åtgärder som behövs göras i Finland för att stärka multilitterciteten. Eftersom läskunnigheten differentieras redan under den grundläggande utbildningen och antalet svaga läsare ökar framförallt bland unga behövs konkreta metoder för att vända riktningen nationellt, regionalt och lokalt. (pdf)

Svenska studenter har svårt att förstå skriftliga instruktioner. Samtidigt har det blivit helt normaliserat att utforma skolundervisning utan inläsningen som kunskapens nav, skriver läraren Filippa Mannerheim i en text till skriftspråkets försvar.

Det är en gåta för mig att skönlitterär läsning ibland anses som slöseri på tid och kraft, skriver svenskläraren Elisabet Övermo.

Teachers across the country are seeing more and more students struggle with reading this school year. Pandemic school closures and remote instruction made learning to read much harder, especially for young, low-income students who didn’t have adequate technology at home or an adult who could assist them during the day.

57 procent av Sveriges femtonåringar läser bara om de måste. Läraren Karin Herlitz skriver om hur vi ska få fler unga att läsa mer.

Att enbart låta eleverna läsa sådant de har lust till eller känner igen i skolan cementerar bara de sociala och mentala klasskillnaderna. Skolans uppgift är att lyfta eleverna genom mötet med nya läsupplevelser.

I princip alla kommuner i Sverige har en policy om att elever ska ha en egen dator eller surfplatta. Synd bara att eleverna förstår mindre av undervisningen när böckerna ersätts av digitala läromedel, skriver lärarstudenten Gustav Björklund Larsen.

För att lägga en grund för att barn klarar skolan måste vi tidigt stimulera deras läsintresse. Miljöpartiet vill därför lagstifta om att alla elever ska ha tillgång till bibliotek med utbildade bibliotekarier på sin skola, skriver bland andra Märta Stenevi (MP) och Per Bolund (MP).

Barnens bristande läslust är en framtida katastrof. Och klasskillnaderna lär förstärkas när skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, skriver Karin Pihl på ledarplats.