Det finns många åsikter om läxor – men vad säger forskningen egentligen? Tre experter reder ut forskningsläget.

På Internationella Engelska skolan är läxor ett viktigt inslag i pedagogiken. Men läxorna måste anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, menar Maud Segerstedt, rektor på skolan.

Om man låter barnet vara med och ­bestämma i stället för att börja argumentera går läxläsningen mycket bättre. Det säger föräldern Charlotta Sjögren som deltagit i en ny studie om läxläsning.

Språkläraren Pernilla Alm, författare till ”Läxfritt – för en likvärdig skola”, svarar på Naomi Abramowicz ledare Läxans lärdomar från 7/5.

En dag tröttnade Stefan Wennberg på att hans barn fick meningslösa läxor. Då anmälde han deras skola till skolinspektionen. – Jag har meddelat lärarna att mina två barn inte ska ha några läxor i fortsättningen. Hittills har det gått bra. Barnen klarar studierna bra.

Insidans nya serie om läxor har redan fått många läsarreaktioner. I dag publicerar vi några, fler kommer längre fram. Serien fortsätter i nästa vecka, då vi bland annat besöker en skola där läxor är en viktig del i pedagogiken.

”Läxfritt betyder inte att vi slappar”, säger eleven Nina Moradzada. För tre år sedan skippade Norrevångskolan i Mörrum alla hemläxor. Sedan dess har studieresultaten blivit bättre.

Leder läxor till bättre resultat i skolan? Lärarna Pernilla Alm och Malin Roca Ahlgren har båda satsat på läxfritt.

Södertälje kommun får inte ta del av de staliga bidragen till läxhjälp. Anledningen: Skolorna – och eleverna – är för bra.

De har lämnat grundskoleåren, men har alla läxor i färskt minne. Med lite distans anser de att en lagom mängd läxor är bra för lärandet.

Eleverna i Montessoriskolan i Visby har praktiskt taget inga läxor.

Läxorna är en självklar del av skolan? Eller läxorna stressar och är ett onödigt ont? Vad är bra och vad är dåliga läxor? I en serie artiklar kommer vi tillsammans med Gotlands Tidningar att skriva om läxor i de gotländska skolorna.