Läxorna är en självklar del av skolan? Eller läxorna stressar och är ett onödigt ont? Vad är bra och vad är dåliga läxor? I en serie artiklar kommer vi tillsammans med Gotlands Tidningar att skriva om läxor i de gotländska skolorna.
Totalt 455 skolor får statligt bidrag till läxhjälp under 2015. Men intresset var långt större än så: Skolverket har 23 miljoner kronor att fördela, men fick ansökningar om över 81 miljoner. Skolverket har därför prioriterat efter behov, till kommuner och fristående skolor vars niondeklassare har ett relativt lågt slutbetyg.
Över 81 miljoner kronor vill skolor och kommuner ha i bidrag till läxhjälp. Det är mer än tre gånger så mycket pengar som Skolverket har att fördela. Kommuner och fristående skolor hade ansökt om bidrag till 1 400 skolor men bidraget räcker till totalt 455 skolor.
Läxor eller inte läxor? Det är frågan. Pernilla Alm, lärare i språk och författare av boken "Läxfritt – för en likvärdig skola", har skippat läxor i sina klasser.
Regeringen vill avskaffa rut-avdraget för läxhjälp redan den 1 augusti i år. Det kommer att slå mot nyanställningarna, enligt de ledande aktörerna i branschen. Men de är ändå inte oroade över framtiden.
Tjat hemma på trötta barn som inte vill. Eller elever som lär sig ta ansvar när de klarar av saker på egen hand. Ska man ha läxor och vilken sorts läxor i så fall?
Daniel Salinas, analytiker på OECD, har varit projektledare för en studie av femtonåriga elevers läxläsning, Pisa in Focus 2014/12, som baseras på den senaste Pisa-mätningen.
– Vi kan inte förlita oss på att någon annan vet vad vi behöver i framtiden. Här behövs samverkan. Så förklarar Catrin Wirfalk, koncernchef på Speed Group, att företaget deltar i satsningen på Boråselever.