Om läxor är konstruerade så att eleverna själva kan göra dem utan att föräldrarna behöver vara pedagoger, om läxorna är övning av någonting bekant och tar en rimlig tid, anser jag att läxor är bra, skriver Christine Liebendörfer, Master of Education och waldorflärare, i en replik.

Läxor har låg eller ingen effekt på inlärningen upp till årskurs fem. Olika hemförhållanden, behov och förutsättningar gör att det finns barn som arbetar många timmars övertid. Många känner stress, skriver läraren Pernilla Alm.

Frånvarande föräldrar som aldrig finns till hands när barnen behöver hjälp med sina läxor, är ett problem. Men det finns också de föräldrar som lägger sig i för mycket och i bland till och med gör läxorna åt sina barn. (webb-radio)

Lärarna ser skolan som en process – men många föräldrar arbetar för att deras barn ska få högsta resultat från början – ofta genom att göra uppgifterna åt dem.

En gång i veckan jobbar Christina Mannerberg, 27, ideellt som läxhjälpare. Tillsammans med andra frivilliga hjälper hon barn i mellanstadieåldern att öva på glosor, räkna multiplikationstabellen och skriva rättstavning.

Läxor kan vara bra. Men de kan också befästa skillnader mellan elever med olika bakgrund. Därför borde skolor erbjuda läxläsning, enligt OECD.

I Sverige har debatten kring läxor länge varit intensiv, både kring om barn överhuvudtaget ska ha läxor och om det är rätt att skattesubventionera läxhjälp via privata företag.

Det blev avslag på den ansökan som Norrtälje kommun skickat till Skolverket. De önskade 67 000 kronor till läxhjälp på sju skolor, skriver Norrtelje Tidning.

För första gången någonsin delar Skolverket ut pengar till läxhjälp. Malmö stad får 1,2 miljoner - här bedöms behovet vara stort.

Regeringen föreslår att ta bort läx-rut till årskiftet och bland annat ersätta det med ett utökat statsbidrag så att fler skolor ska kunna anordna läxhjälp istället. Men enligt Martin Karlberg, lektor i didaktik vid Uppsala universitet, är inte läxhjälp i skolan det bästa sättet att hjälpa de elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringens förslag på att avskaffa skatteavdrag för privat läxhjälp riskerar att drabba elever med behov av särskilt stöd. Ekot har träffat en orolig förälder som använt sig av läxrut.

266 kommuner, friskolor och föreningar ville ha sammanlagt 53 miljoner kronor för att ge läxhjälp till eleverna. 135 av dem får nu dela på 15 miljoner. Får regeringen igenom sin budget kommer nästan 300 miljoner till efter årsskiftet.