Elevinflytande och elevdemokrati kan väcka känslor. För gymnasiechefen Oskar Cronodal är det en självklarhet att elever ska ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Men hur leder man för att få till ett fungerande elevinflytande?
På Per Brahegymnasiet i Jönköping samverkar elever och skolledning på ett systematiskt vis för att eleverna ska kunna komma till tals. Här ger Lisa Thorell, tidigare elevkårsordförande, tre exempel på när samarbetet lyckats.
Från driftsform till klassrum. Academedias nya opinionschef Katariina Treville är trött på vinstfrågan och tycker att det är hög tid att skoldebatten skiftar fokus.– Det är väldigt onyanserat, och det blir inte lättare av att det är valår.
I dagens skoldebatt talar många om inkludering. Få talar om priset när inkluderingen misslyckas. Jag möter varje dag engagerade lärare, elevassistenter och elevhälsoteam som gör allt de kan för att hjälpa elever med omfattande behov. Men jag möter också barn som lever i ständig otrygghet i skolmiljön, skriver rektorn Martin Norman.
Girigheten hos vissa friskolor, och konsekvenserna det får för våra barn och elever, är bara ett symptom på den barn- och elevsyn vi har i dag. Lägg därtill att det sällan görs barnkonsekvensanalyser kring politiska förslag – trots att det är barnen som drabbas värst, skriver Torbjörn Hanö, författare och tidigare rektor.
Rektorsutredningens förslag om att rektorer inte samtidigt ska få vara skolchefer möter kritik. ”Det riskerar att försvaga huvudmannaskapet”, säger Marie Egerstad, ordförande för Vuxenutbildning i samverkan.
Dialog. Det är nyckelordet när frågan om återhämtning hanteras i Borås förskoleförvaltning. "Varje förskola måste ha en dialog om hur behoven ser ut just på den enheten", säger Ina Furtenbach, förvaltningschef.
I Huddinge kommun arbetar man för att ge rektorerna bättre förutsättningar för återhämtning under sommaren. "Vi skapar struktur, transparens och gemensamt ansvar så att skolledaren faktiskt kan ta ledigt", säger Semira Vikström, skolchef i Huddinge kommun.