Små- och glesbygdskommuner är bättre på att investera i barn jämfört med storstäderna. Det visar Unicef:s nya barninvesteringsindex, som undersökt hur stora barngrupperna är i förskolan och hur många behöriga lärare som finns i grundskolan.

Rektor Linnéa Lindquist om varför skolan i utsatta områden så ofta misslyckas: om hedersnormer, social kontroll, stök, låga förväntningar – och vad som krävs för att vända utvecklingen. Programledare – Ivar Arpi. (webbradio)

Mer ordning, tydligt strukturerad undervisning och gemensamma normer är vad elever i socioekonomiskt svaga områden behöver, enligt rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist. I sin nya bok hävdar hon att ”mer pengar är de lata politikernas lösningar på komplexa problem”.

De elever som saknade fullbordad gymnasieutbildning var i mindre utsträckning förankrade på arbetsmarknaden och hade en betydligt svagare inkomstutveckling än sina jämnåriga. Det visar en rapport från Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning, en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet (pdf).

Efter larm om brister i bedömningen av vilka elever som är i behov av sva-undervisning ska ett efterlängtat nationellt bedömningsstöd tas fram för att öka likvärdigheten och rättssäkerheten. "Vi sva-lärare har väntat på det här i 30 år", säger Helena Nilsson vid Malmös grundskoleförvaltning.

Vi har byggt ett skolsystem där de mest resursstarka eleverna både kan välja och välja bort och där de som behöver skolan mest får ta det som blir kvar, skriver krönikören Linnea Lindquist.

In Paris, thousands of educators protested budget cuts. On the ground, teachers described struggling students and unequal conditions.

I denna rapport redovisar Skolverket ett regeringsuppdrag om garanterad undervisningstid i gymnasieskolan. Resultaten bygger på en enkätundersökning till rektorer och på intervjuer med huvudmän, rektorer och lärare från ett urval av skolor. (pdf)

Det är viktigt att alla elever i gymnasieskolan får den undervisningstid de har rätt till, både för deras lärande och för utbildningens likvärdighet. En ny rapport från Skolverket visar det finns en risk att många gymnasieelever i Sverige inte får sin garanterade undervisningstid.

Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra och elever med utländsk bakgrund och sämre socioekonomiska förutsättningar uppnår generellt sett lägre kunskapsresultat i grundskolan än elever med svensk bakgrund. Regeringen föreslår därför en ny satsning på språkträning i svenska genom språkfrukost och ytterligare satsningar på böcker och läxhjälp i vårändringsbudgeten för 2026. 

Digitala betygsstödjande bedömningsstöd genomförs i Skolverkets provplattform. De syftar till att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. Bedömningsstöden kan genomföras i grundskolan och gymnasieskolan under en provperiod.

Svenska elever presterar bra i en internationell jämförelse och de flesta trivs i skolan. Men resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever, och elevers tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort, konstaterar Skolverket. ”Vi har en pedagogisk segregation i Sverige”, säger Anna Castberg, Skolverket.