Utredaren Magnus Henrekson föreslår en ny tiogradig betygsskala, utan dagens F som i underkänt. Dessutom ska möjligheten för skolor att sätta glädjebetyg försvåras. ”Det ser på det hela taget lovande ut”, säger Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Om några år kan elever få betyg i en ny tiogradig skala, utan dagens skarpa F som i underkänt. Dessutom ska möjligheten för skolor att sätta glädjebetyg stramas åt, enligt det utredningsförslag som nu lämnas till skolminister Lotta Edholm.

Efter trettio år ska betygsystemet göras om i grunden. En ny skala 1-10 införs och elevernas slutbetyg ska bestämmas av elevens – och skolans – resultat på de nationella proven. F-betyget tas bort så att fler ska bli behöriga till gymnasiet.

En numerisk betygsskala utan en skarp godkäntgräns, ett nytt system för centralt rättade nationella prov och kalibrering som säkerställer likvärdiga meritvärden. De är huvudförslagen i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem. Förslagen syftar till att urvalet av sökande till utbildningsplatser i gymnasieskolan och högskolan ska bygga på faktiska meriter.

Betänkande av Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden. (pdf)

Skolminister Lotta Edholm (L) och utredare Magnus Henrekson presenterar ett nytt betygssystem som kommer att betygsätta kunskaper på en skala mellan 1-10.

Skolminister Lotta Edholm tar emot betänkandet från Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Magnus Henrekson. (webb-tv)

Dagens digitala skola förutsätter att hemmen är rustade på olika sätt, med tid, resurser och kunskap. Hur många har egentligen möjlighet att hjälpa sina barn i den digitala djungeln och vad händer med de elever som inte får stöd, undrar svenskläraren Fredrik Sandström.

Det borde vara en självklarhet att fritidshemmen håller lika hög kvalitet var man än befinner sig i landet. Men nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.

Barn som gått på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden får sämre resultat på nationella prov i mellanstadiet, enligt en rapport av Skolverket. Rektor Helena Levin menar att förskolan är viktig för barnens framtida utveckling. Hon såg positiva effekter när barngruppen blandades med barn från olika områden.

Segregationen är större i förskolan än i grundskolan och värst drabbas barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden, visar en ny rapport från Skolverket. "Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten", säger undervisningsrådet Zara Bergsten.