Det går att bana väg för en likvärdig kunskapsskola värd namnet. Det kräver att en ny läroplan tas fram och att vi gör upp med det skolparadigm som präglas av en konstruktivistisk, postmodern kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik, skriver ett flertal debattörer.

Sex av tio kommuner fördelar pengarna till skolan utifrån en socioekonomisk modell, enligt en kartläggning från SKL.

I rapporten presenteras en nulägesbild av i vilken utsträckning kommuner använder sig av socioekonomiska resursfördelningsmodeller inom skolan och förskolan, vilka faktorer som är vanligast att grunda fördelningen på samt hur stor andel av de ekonomiska resurserna som omfördelas. (pdf)

Sex av tio kommuner tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell för grundskolan. Det är vanligast i stora städer och kommunerna nära dem. Det visar en ny kartläggning från SKL.

Från i höst gäller en stadieindelad timplan och nya kunskapskrav i särskolan. Förstelärare Eva Dehlin menar att nyheten ställer högre krav på planering av undervisningen.

Den stora svagheten i det svenska systemet är att kommuner med stora utbildningsutmaningar inte får tillräckligt ekonomiskt stöd. Det gäller företrädesvis landsbygdskommuner. Kostnadsutjämningsutredningens förslag är ett välkommet steg i rätt riktning, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Ansvaret för nationell likvärdighet i skolan krockar med det kommunala självstyrets principer. Låt därför staten ta det fulla ansvaret för finansieringen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, i en replik.

Fler elever lämnar nian med gymnasiebehörighet. Det är glädjande att se att utvecklingen går åt rätt håll. Samtidigt visar statistiken på fortsatt stora skillnader mellan elever, till exempel kopplade till föräldrarnas utbildning. En påminnelse om att arbetet för en likvärdig skola alltid måste vara i fokus, skriver Vesna Jovic, SKL.

Kommuner och friskolor har ansökt om närmare en miljard kronor i statsbidrag för att förbättra likvärdigheten i skolan. Summorna som betalas ut per elev varierar kraftigt.

Kommuner och fristående skolor har nu begärt ut nästan 971 miljoner från Skolverket. Pengarna ska användas för att förbättra likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Totalt har 288 kommuner och 361 övriga skolhuvudmän begärt ut pengar. Detta kan betyda att 97 procent av pengarna kommer att användas under den första perioden.

Trycket ökar på staten att minska skillnaderna mellan olika skolor och ge alla elever lika förutsättningar. Flera socialdemokratiska skolpolitiker går på tvärs mot partilinjen och kräver att staten tar över huvudmannaskapet för skolan.

Skolorna har nu konkurrerat om eleverna i drygt 25 år, men än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt internationella studier har utvecklingen till och med gått åt fel håll, skriver Sten Svensson & Daniel Suhonen, Katalys.