Författaren Niklas Krog sitter på stol nummer sex i Svenska barnboksakademien. Varje år besöker han närmare hundra olika skolor för att prata om läsning. Krog oroas av växande skillnader mellan skolor och att en utbildningsunderklass skapas.

Vi moderater ser allvarligt på de svaga resultaten och den stora ojämlikheten i skolan. Varje elev ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Svensk utbildningspolitik ska präglas mer av höga förväntningar, tydliga krav och framför allt ha fokus på att höja elevers kunskaper. Genom att stärka skolan lägger vi grunden för en hoppfull framtid för fler, skriver Erik Bengtzboe…

Regeringen satsar i år 1 miljard kronor för att öka jämlikheten inom grundskolan. Pengarna kan exempelvis komma att användas till att öka lärartätheten i klassrummet, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin.

Nu är det klart hur stort statligt bidrag för ökad jämlikhet i skolan olika huvudmän får söka till i höst. Ljusnarsberg, Flen och Filipstad får söka mest pengar per elev.

Till hösten tas det första steget i den nya statliga finansieringen av skolan, som regeringen tagit initiativ till. Fullt utbyggt omfattar satsningen sex miljarder årligen. För höstterminen 2018 får Sveriges skolor dela på en miljard kronor. Alla får mer, men mest får de skolor och kommuner som har störst behov. Nu är det klart hur…

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Skolverkets beslut om statsbidrag. (pdf)

Kommuner och huvudmän för fristående skolor kan begära ut en miljard från Skolverket för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Nu är det klart hur mycket var och en kan få. Bidraget fördelas utifrån elevantal och med hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Nu är det klart hur ett nytt statligt bidrag för jämlikhet i skolan fördelas. Alla kommuner får mer pengar, men mest går till dem med störst behov.

Att skolan i dag misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag har inget med friskolesystemet att göra. De skolor som lyckas är i stället de som använder sig av undervisningsmetoder där ansvaret inte läggs på eleven, utan på skolan och lärarna. Bland dessa skolor finns både friskolor och kommunala, skriver Annika Westh (L).

Under det senaste årtiondet har elevernas bakgrund fått en ökad betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat, vilket innebär att elever med olika bakgrund inte möts lika ofta i skolan. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv.