Forskning pekar på att pojkar presterar sämre i skolan än flickor, men att högkvalitativa skolor kan minska skillnaderna. Så här säger forskaren Anna Sjögren, grundskolechefen Lina Axelsson Kihlblom och Helene Öberg (MP) om könsskillnaderna.

Rådande regelverk leder allt längre bort från en bra skola för alla. Skolpengssystemet, den fria etableringsrätten för enskilda skolor och rätten att bedriva skolor i vinstsyfte har tillsammans med skolvalet skapat mekanismer som gjort skolan allt mer olikvärdig och sorterad, skriver Bodil Vallgårda m fl, Nätverket för en likvärdig skola.  

De olika pedagogiska åtgärder och arrangemang som är tänkta att ge elever med invandrarbakgrund förutsättningar att nå målen fungerar inte i praktiken, anser forskaren Helen Avery.

Fokus på utbildningen genom mer tid, aktivt skolval och ökad konkurrens med friskolor är några av Centerns punkter för framtidens svenska skola.

Det är inte vilken familj du föds i som ska avgöra din framtid, utan din ansträngning i skolan. Sverige hade ett av världens mest jämlika skolsystem, och det ska vi återbygga. Därför investerar vi mer i de skolor och elever som haft det tuffast.

Det är dags att växla upp och dubblera satsningarna på välfärden och skapa en vård i världsklass där personalen har tid och resurser att möta och behandla varje patient. Och satsa på en jämlik skola där alla elever får chans att lyckas, skriver Philip Botström, SSU.

Sverige har mycket att lära av Japan när det kommer till skola. Det menar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som imponeras över likvärdigheten i landets skolor.

Kommunerna måste få avsevärt större möjligheter att styra resurser till de kommunala skolor som har de största utmaningarna. Då behövs en kraftfullare resursförstärkning än de sex miljarder skolkommissionen föreslår, skriver Boel Vallgårda, Nätverket för en likvärdig skola.  

Min tro och förhoppning är att SKL nu ställer sig bakom Skolkommissionens förslag. Det skulle innebära ett värdefullt stöd för ambitionen att utjämna villkoren i skolan, med utgångspunkt i elevernas förutsättningar - inte kommunernas! skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.  

Varför ska en liten kommun med kanske bara tre skolor omfördela resurser när det inte finns några påtagliga socioekonomiska skillnader mellan skolorna? Det skriver Kenneth Nilsson, SKL, i en replik till LR.

Skolor som har lika tuffa förutsättningar får helt olika ersättning per elev från sin hemkommun. Skolans resurser måste fördelas om inte bara utifrån en enskild kommuns förutsättningar utan också mellan landets samtliga skolor.

De fattiga barnens möjligheter drev riksdagen att besluta om folkskolan för 175 år sen. Nu minskar likvärdigheten i skolan. Det skriver Anna Olskog. I år fyller folkskolan 175 år.