Skolorna runtom i Örnsköldsviks kommun är relativt likvärdiga. Det är ett av resultaten när Örnsköldsvik klättrar upp på en femte plats i Lärarnas riksförbunds ranking.

Skolorna i Bollnäs hamnar näst sist i Lärarnas Riksförbunds rapport Lika tillgång till lika utbildning.

Karlskogas skolor har brist på lokaler till det stigande elevantalet, visar Lärarnas Riksförbunds rapport.

Skolorna i landets kommuner är inte likvärdiga. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund. I rapporten rankas också kommunerna. Alingsås hamnar på 34:e plats, Herrljunga på 77:e och Vårgårda på 205:e plats.

Under måndagen bjöds det på godis och frukt i många lärarrum, när Lärarnas riksförbund arrangerade Skolans dag. Då släpptes också resultatet av den rankning som förbundet sammanställer. Noterbart är att Katrineholm klättrar mest av de sörmländska kommunerna.

Ojämlikheterna i den svenska skolan blir allt tydligare. Detta enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning. Bäst är situationen i skånska Lomma, allra sämst i Finspång.

Listor över bästa skola är en slags win-win. Kommunerna kan slå sig för bröstet över sin placering, och intresseorganisationerna kan använda uppmärksamheten och föra fram sina hjärtefrågor. Men vi som ska ta emot informationen kan ta pratet om "Sveriges bästa skolkommun" med en nypa salt, skriver Sydsvenskans Emma Leijnse i en analys.

Likvärdigheten i svenska kommuner är undermålig, enligt rapporten Lika tillgång till lika utbildning. Rapporten visar att stora olikheter kännetecknar svensk skola när det gäller kommunernas elevresultat, likvärdighet, resursanvändning, lärarlöner och behörighet.

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner undervisas eleverna av välutbildade och legitimerade lärare, i andra av personal som saknar såväl ämneskunskaper som pedagogisk skicklighet. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.

Skolornas fysiska resurser och utrustning är mycket viktiga och skolpolitiken måste i större grad kompensera för elevernas och närområdets olika förutsättningar, skriver Pär Isling Poromaa, lektor och gymnasielärare.

I Skärholmens skolor klarade bara sex av tio elever gymnasiebehörighet våren 2015. På Kungsholmen kom i stort sett samtliga in på gymnasiet. Klyftorna växer och nu laddar de två största partierna i Stadshuset för ”Slaget om skolan”.

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt: En stor andel outbildade lärare.