Regeringen vill att skollagen ändras så att skolor i socialt utsatta områden ska få mer pengar.

Det finns goda exempel på hur man minskar klyftorna i skolan, menar Skolinspektionens Roger Niklewski, och ger en rad exempel under ett seminarium på årets Skolriksdag.

Alla skolor måste vara av så hög standard att eleverna får de kunskaper de har rätt till, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Jan Björklund - Ta ansvar för det fria skolvalets konsekvenser, skriver gymnasielärarna Gabriel Guiance Helena Dübeck och Nils Ljung.

Bortom de avarter som oppositionen skjuter in sig på finns utmaningen, att med bevarad valfrihet uppfylla skollagens krav på att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas, skriver Barometern.

Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt och sannolikt har det fria skolvalet bidragit till utvecklingen. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Det fria skolvalet kan vara en av förklaringarna till att skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt. Den slutsatsen drar Skolverket i en ny rapport.

De 17 kommunala skolor som har sämst resultat ska få extra stöd. ”Det finns en ganska stor politisk samsyn om att det behövs extraordinära insatser för att möta segregationen”, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Det är mycket stora skillnader i skolresultat mellan Stockholms 116 stadsdelar. Klyftorna ökar och låga betyg följs åt av högre arbetslöshet i området och fler som får socialbidrag.

Det går inte att fullt ut kombinera en likvärdig skola med individens frihet att välja. De som argumenterar för båda två samtidigt ser antingen inte sambanden – eller så ljuger de för att det är för känsligt att säga sanningen, skriver Martin Hugo, lektor i pedagogik.

Det finns inget som tyder på att likvärdigheten minskar på grund av skolval och konkurrens. Tvärtom, en högre andel elever i offentligt finansierade fristående skolor gör att betydelsen av elevernas bakgrund för resultaten minskar, skriver Gabriel H Sahlgren i en replik.

Till skillnad från de tandlösa nationella proven som lärarna rättar själva skulle ett slags modern studentexamen kunna sätta stopp för betygsinflationen, öka rättssäkerheten för eleven och öka utrymmet för läraren att vara en kunskapsförmedlande pedagog. På sikt skulle resultatet förhoppningsvis bidra till ökad status och behövlig arbetsro. För att bara nämna ett steg i riktning…