Ovanåker är en av de glesbygdskommuner där färre elever når upp till de riktigt höga betygen. Enligt Britt-Marie Forsman, språk-, läs- och skrivutvecklare, är språket och läsningen viktiga områden för att elever ska lyckas bättre i skolan. Nu är planen att ett nytt samarbete med Högskolan i Gävle ska lyfta betygen.

Var femte niondeklassare i Söderhamn saknar gymnasiebehörighet. Nu hoppas kommunen att en ny skolstruktur ska kunna vända trenden. Något som kan innebära skolnedläggningar, säger sektorchef Tobias Winterliv.

Enligt Skolverkets rapport har elever i glesbygdskommuner, som Ovanåker, svårare att nå de högsta betygen, vilket pekar på en bristande likvärdighet i skolan.

Trots att gymnasieelever i Sverige formellt läser samma kurser finns det ingen garanti för hur mycket undervisningstid de faktiskt får. Det urholkar likvärdigheten i svensk skola, skriver Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.

Jag gör praktik i en skola i ett av Göteborgs utsatta områden. Det är krävande, men roligt och jag vill ge eleverna den kunskap de har rätt till. Men hur mycket jag än vill kommer jag inte ensam klara av att ge eleverna i min skola samma förutsättningar som eleverna i villaområdet, skriver Malin Moeller.

För att skolans mest akuta problem ska kunna åtgärdas snabbt kräver Sveriges Lärare nu en Skolkommission 2.0, skriver Anna Olskog, förbundsordförande i Sveriges Lärare.

Regeringen satsar 1,8 miljarder kronor på kunskapsbidraget i sin budget. Vad betyder förstärkningen för svensk skola? Skolledaren har frågat fem skolansvariga i Huddinge, Jönköping, Luleå, Umeå och Botkyrka.

I en färsk rapport larmar Skolverket om brister i glesbygdsskolor. "Utbildningen är inte likvärdig i glesbygd och det drabbar eleverna", säger Sophie Casson Lindbäck, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket. Framför allt handlar det om svårigheter att rekrytera behöriga lärare.

När antalet elever i skolan minskar drabbas de mindre skolorna hårdare än de större eftersom en större andel av budgeten går åt till att finansiera fasta kostnader som skolbibliotek, elevhälsa och skolledning. För att värna Stockholms mindre skolor inför nu det rödgröna styret ett likvärdighetsbidrag.

Under de senaste fem åren har 40 miljarder kronor gått till Kunskapsbidraget. Men även om bidraget har gett fler lärare, har det inte minskat skillnaderna i elevresultat mellan huvudmännen. Det visar en ny rapport från IFAU.

Flera rapporter visar att elever på landsbygden presterar sämre i skolan. Ändå är det en fråga som knappt uppmärksammas i den politiska debatten. I stället för att jaga friskolor borde politiken hitta instrument som kan säkerställa alla skolors förmåga att förmedla kunskaper, skriver Ulla Hamilton fd. vd för Friskolornas riksförbund.