Hur står det till med den svenska skolan? Debattörerna Thomas Gür och Markus Kallifatides tar sig an roten till skolans problem.

Reportern Emma Leijnse har följt två olika mellanstadieklasser för att ta reda på hur jämlikheten ser ut i den svenska skolan. Skillnaderna i allt är groteska. Vesna Prekopic läser ett oumbärligt samtidsdokument som borde bli en reformistisk blåslampa.

Den växande ojämlikheten har fått stora effekter. Gängkriminaliteten är det mest extrema symtomet. Men att inte gå ut skolan med fullständiga betyg riskerar att påverka hela livet, med lägre inkomster och sämre hälsa, skriver Jonna Sima på ledarplats.

Emma Leijnse är journalisten som brinner för skolan. Under tio års tid har hon skrivit om hur ojämlikheten påverkar svenska skolbarn – och på sikt samhället i stort. Nu är hon aktuell med sin tredje reportagebok, ”I en annan klass”.

De som får samhällets förtroende att ansvara för barns utbildning och omsorg ska vara kunniga för uppdraget och lämpliga att genomföra det. Nu lämnar regeringen förslag på åtgärder för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg.

I propositionen lämnar regeringen förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. (pdf)

Kan en skola skriva på sin hemsida att man ställer höga krav på elevernas ambitioner och föräldrarnas engagemang? Är alla elever välkomna att söka även om deras föräldrar inte engagerar sig i läxläsning? Hör Suzanne Nyström, ledarskribent, Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund och Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert. (webb-radio)

Det är skilda världar som presenteras i den nya reportageboken ”En annan klass”. Journalisten Emma Leijnse följer två mellanstadieklasser på två olika skolor med vitt skilda socioekonomiska förutsättningar.

Det finns skolor i Gävleborg som inte har läromedel till samtliga elever – det visar nya Läromedelsundersökningen. Nu måste Utbildningsdepartementet agera för att alla elever ska få tillgång till kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser, skriver Fredrik Bengtsson på kunskaps- och läromedelsföretaget NE.

Det finns grundskolor som förklarar att skolans upplägg förutsätter engagemang från föräldrarna och att eleverna bör tänka på detta innan de söker. Det är rent nonsens. Alla grundskolor är enligt lag öppna för alla, skriver DN på ledarplats.

På Karlbergs förskolor i Stockholm planerar förskollärarna verksamheten tillsammans, och planeringstiden ligger i en pott per barngrupp. Det blir bättre för både personalen och barnen.