Föräldrars utbildning och inkomst har fortsatt stor betydelse för elevers meritvärde i årskurs 9. En ny rapport från Skolverket visar ingen försämring men inte heller förbättring av likvärdigheten i skolan. Däremot visar rapporten på en tydlig försämring av skolresultaten för elever med svensk bakgrund.

I avsnittet intervjuar debattören Ivar Arpi Fredrik Zimmerman, lektor i pedagogik, om hans senaste bok Pojkars värld – hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan. Boken handlar om varför pojkar som grupp ofta halkar efter i skolan och vilka konsekvenser det får – både för individen och för samhället. (webbradio)

Sverige har det största gapet i skolprestationer mellan elever från majoritetsbefolkningen och barn till migranter. Det finns inga ursäkter för att en borgerlig regering inte lagt grunden för den metod som faktiskt fungerar, skriver SvD på ledarplats.

Forskaren Gabriel Heller Sahlgren sticker ut i samhällsdebatten eftersom han lyfter de resultat som talar för att den svenska skolan inte alls genomlever en så allvarlig kris som det ofta hävdas. Svenska elevers resultat är enligt internationella mätningar på väldigt hög nivå. Med GP:s Adam Cwejman. (webbradio)

Sverige behöver en statlig utvärdering av det kompensatoriska uppdragets faktiska effekter i skolan, anser Nicklas Gretzer (M), ersättare i grundskolenämnden i Göteborgs stad.

Skolan nyttjar inte digitaliseringen tillräckligt för att öka tillgänglighet och inkludering i landets klassrum. För att komma till rätta med problematiken krävs mer resurser, ökad individanpassning, öppen källkod och regeringsinsatser för att minska det digitala utanförskapet. Det säger representanter från Centerpartiet, Attention och Logitech.

From gentrification to immigration, we explore reasons for growing attainment gap between capital and other regions.

”Vi behöver inte välja mellan tydlig lärarledd undervisning och socialt, likvärdigt lärande. Tvärtom: styrkan finns i kombinationen”, skriver Johanna Lüddeckens, doktorand i skolledarskap och lärare på Linnéuniversitetet.

De som denna vecka börjar i skolan riskerar att ta sig igenom alla skolår bara för att upptäcka att nästan var femte klasskamrat inte får en ärlig chans att plugga vidare. Det är ett underbetyg för en regering som påstår sig sätta skolan först, skriver Niels Paarup-Petersen (C).

Familjens postnummer får inte avgöra hur bra skolgång barnen får. Att elever på glesbygden eller i förorten kan förlora så mycket som ett helt år av kunskapsutveckling, bara för att de växer upp på ”fel” plats, är oacceptabelt., skriver Anna-Karin Hatt (C).

Det finns en djup orättvisa i det svenska skolsystemet. Regeringens utredning löser inte problemet. Snarare tvärtom. Det skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

En ny utredning föreslår att skolpengen till friskolor sänks. Det här riskerar att slå ut hälften av Sveriges friskolor, enligt Almega. ”Förödande”, säger Patrik Nystedt, vd för Utbildia, till TN.