Att dra undan mattan för välfungerande friskolor genom sänkt skolpeng kan inte vara lösningen på problemet med bristande likvärdighet i skolan. Det skriver debattörer från Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

Likvärdigheten i skolan försämras och segregationen ökar. Det är hög tid för Kristdemokraterna att ta ställning för statlig skola – ni har väljarna med er, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Svensk skola har haft en långsiktigt negativ trend, samtidigt som utbildning har prioriterats ned av medborgarna. Gabriel Heller Sahlgren är skolforskare och ett av hans rön är att lust och stort elevinflytande har samvarierat med sjunkande skolresultat. Han tror mer på att stimulera elevernas "karaktärsutveckling". (webb-radio)

Kommunernas skolverksamhet präglas av en oklar styrning. Ansvaret förskjuts så långt ner i organisationen att det splittras och försvinner. Om kommunerna ska klara sitt uppdrag måste de fokusera på kvaliteten i undervisningen, skriver kommunrådgivaren Gunnar Iselau.

Utredningens förslag om att mäta tillgången till läromedel i inköpskostnader riskerar att leda till att dyrare läromedel värderas högst, oberoende av innehåll. Tillgången till läromedel bör i stället mätas i hur många elever som nås, skriver Fredrik Bengtsson, vd på Nationalencyklopedin.

När varje enskild kommun bestämmer hur mycket resurser som ska läggas på utbildning kommer resurserna ofrånkomligen att variera. Ett likvärdigt och jämlikt skolväsende kräver ett nationellt grepp, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Skoldebatten är tung att föra, som det lätt blir när åsikter och generaliseringar av det självupplevda förväxlas med fakta och sanning. Men den är värd att föra, skriver professor Jonas Vlachos.

Barnens bristande läslust är en framtida katastrof. Och klasskillnaderna lär förstärkas när skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Coronakommissionen menar att distansundervisningen har bidragit till en ökad klyfta mellan elever som har bra förutsättningar att klara skolan och de som saknar samma möjligheter.

Skolbetyg kan ha en avgörande betydelse för elevernas framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att skolorna sätter betygen på ett rättvist och likvärdigt sätt. Riksrevisionen granskar nu statens insatser för en likvärdig betygsättning.

På landsbygden och i mindre orter har eleverna lägre förväntningar på sig själva, föräldrarna har lägre förväntningar på sina barn och lärarna har lägre förväntningar på eleverna, skriver Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv.

Staten kör med dubbla regelverk – ett för kommuner som säger att skolan ska vara likvärdig och ett annat för fristående skolor som låter dem tjäna pengar på att motverka likvärdigheten, skriver skoldebattören Sten Svensson.