Här är skolorna med högst och lägst resultat i Sverige och Stockholm. Siffrorna gäller elever som gick ut årskurs 9 2019.

Alla elever ska få en likvärdig utbildning, men vad betyder det? Specialpedagogen Christin Kupias förklarar sin syn.

Den svenska skolan slår i regel ut var tredje elev, den saknar flera tusen lärare och digitaliseringen har varit lika ojämnt spridd som kunskapsutvecklingen. Därför måste vi inse att ett stort kunskapstapp är ofrånkomligt, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Lärarförbundet bjöd i slutet av förra året in ledamöter från riksdagens utbildningsutskott till en kväll där förbundet bland annat sitt förslag till ny finansieringsmodell av skolan med en klasspeng i kombination med en mindre ”skolpeng” per elev.

Svensk skola är underfinansierad – trots att kostnaden är som för genomsnittligt OECD-land. En marginalkostnads-modell och klasspeng i stället för nuvarande skolpeng skulle kunna lösa systemfelet, enligt Lärarförbundets ekonomiska experter.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är negativ till Lärarförbundets förslag och ser inga skäl till att ersätta skolpengen. Hon framhåller skolpengssystemet som världsunikt. "Vi tycker att dagens system, där pengen följer individen, är en bättre modell helt enkelt", säger hon.

”Utredningen om en likvärdig skola” väntas inom kort presenteras av regeringens särskilda utredare Björn Åstrand. I den ska han ge förslag på hur finansieringen av skolan kan förbättras för att få en mer likvärdig skola.

Systemet går i dag ut på att dränera den kommunala skolan på resursstarka elever för att kunna göra de vinster som bolagsformen kräver. Vinster som i stället skulle kunna användas till en totalt sett bättre skola för alla Sveriges elever, skriver Per Frost, rektor Sundsvalls kommun.

Vi har antagligen för många skolor i landet. Men det är svårt för lokalpolitiker att ta rätt beslut, menar Jim Svensk Larm (S).

Det är endast med en likvärdig (jämlik) skola som vi faktiskt visar att vi satsar på alla barn och ungdomar som är vår gemensamma framtid, skriver rektor Per Frost.

Det finns en stor potential och begåvningsreserv bland såväl vuxna som barn inom utsatta områden. För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen, skriver Hans Luthman, författare och tidigare projektledare inom högskolan.