Så fort resultaten i PISA börjar förbättras blåser politikerna faran över och slutar att satsa på skolan. Det lär straffa sig i framtida PISA-studier, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Sverige har exkluderat störst andel elever – drygt 11 procent - från att delta i Pisa 2018. "Det är svårt att känna glädje när mer än elva procent av eleverna tagits bort på grund av för dåliga kunskaper i svenska", hävdar Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin.

Glädjen över ett stabilt resultat i Pisa 2018 är tudelad. Ojämlikheten ökar. "Tyvärr bidrar det fria skolvalet", säger utbildningsminister Anna Ekström, till Lärarnas tidning.

Trots att att Svenska 15-åringar nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som Pisa undersöker, finns det fortfarande stora problem med likvärdigheten. Nästan var femte elev når inte tillräckliga kunskaper för att läsa vidare på gymnasiet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund

Det enskilt viktigaste för skolpolitiken att fokusera på de kommande åren behöver vara att vända på utvecklingen i de allra sämsta skolorna. Det skriver Benjamin Dousa, Muf.

Pisa-undersökningen visar att de svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Denna dystra trend visar att det inte bara är skolan, utan hela samhället som håller på att slitas isär. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

I Stockholmsförorten Bredäng finns en av huvudstadens mest utsatta skolor. "Trots att vi har andra förutsättningar än grannskolorna har vi varit bestämda att göra det bästa av situationen och höja våra elevers resultat", säger Kristina Tranetoft, biträdande rektor på Bredängsskolan.

Vi ser med oro på att så många kommunala skolor får fortsätta år ut och år in, trots att de har oacceptabelt låga studieresultat och dålig arbetsmiljö. För att minimera antalet problemskolor i hela Skolsverige behöver tillsynen mellan skolor – oavsett om de är kommunala eller fristående – göras likvärdig, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Lärarbristen, likvärdigheten och långsiktigheten i politiken. Tre begrepp med begynnelsebokstaven L som sammanfattar mycket av problembilden för svensk skola, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

En rapport om elevers och skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa. (pdf)

De elever som har det jobbigt hemma har mer svårt att klara av skolan. Lärarna har svårt att upptäcka eleverna, och därmed missar de den extrahjälp de behöver. Helen Klaesson, projektledare Maskrosbarn, berättar om en ny undersökning som visar på klyftorna i den svenska skolan.

Snart presenteras den nya Pisarapporten om 15-åringars skolresultat. Trots att senaste Pisa visade förbättringar är förtroendet för den svenska skolan mycket lågt, enligt en ny undersökning.