I förra veckan släppte Skolverket rapporten Lönepremie på gymnasial utbildning – en analys av gymnasiala utbildningars lönenivåer på arbetsmarknaden. Skolverket konstaterar att elever behöver mer kunskap för att kunna göra välinformerade utbildningsval. Det är sant. Men erbjuder Skolverkets rapport mer kunskap? Svaret är tyvärr nej, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Gymnasievalet påverkar löneinkomsten tydligt. En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.

I den här studien analyserar Skolverket lönepremien på gymnasial utbildning i Sverige. I rapporten görs jämförelser mellan gymnasial utbildning i gymnasieskolan och eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. (pdf)

Sveriges kompetensförsörjning har de senaste åren varit ett återkommande tema i samhällsdebatten. Skolverket har i en ny rapport analyserat hur utbildning på gymnasial nivå från gymnasieskolan värderas på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning på gymnasial nivå högre än specifik yrkesutbildning.

Vår undersökning visar att kvinnliga skolledare behöver agera mer aktivt för att påverka sin lön jämfört med manliga skolledare. Det skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Vilka tre förändringar i rektorsuppdraget tror du kan ge störst förbättring för arbetsbelastningen och göra uppdraget mer hållbart? Den frågan ställdes i Sveriges Skolledares stora löneenkät. Ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman kommenterar flera slutsatser ur undersökningen.

Lönegapet växer mellan kvinnliga och manliga skolledare – och har mer än fördubblats de senaste sex åren. Det visar en körning av Sveriges Skolledares lönestatistik för 2025.

Barnskötarna i Norrköping hade i många år landets lägsta löner. Men efter att politikerna satsat extra pengar ökar lönerna. Filippa Skärlund, 27, är en av de som fått del av lönehöjningarna.

Denna studie undersöker om det finns skillnader i personalsammansättning, lönenivåer och hälsoutfall mellan förskolor med olika organisationsform. Vinstdrivande förskolor tenderar att anställa yngre, mindre kvalificerade och mindre erfarna personer än förskolor i kommunal regi. (pdf)

Löner och ohälsa bland personalen på förskolorna hänger samman med driftsformen. Och icke vinstdrivande friskolor sticker ut, enligt en ny forskningsrapport.

Skolchefen i Säter får gå. Detta efter att ha fuskat med pengar som skulle ha gått till lärarlönelyftet.