Startskottet för avtalsrörelsen för kommunalt anställda lärare har gått. Bättre arbetsmiljö, lön och ett professionsprogram för lärare finns bland fackens yrkanden.

Nu har Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund överlämnat yrkandet till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det är startskottet för förhandlingarna som sker under vårens avtalsrörelse.

Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning, skriver Karin Rebas, Svenskt Näringsliv.

I Malmö har många förskollärare valt att jobba i förskoleklass för att få upp lönen. Nu vill kommunen minska lönegapet för att stoppa flykten. 2018 får de 350 lägst betalda förskollärarna ett lönelyft på mellan 400 och 3000 kronor.

Nästa år gör Malmö stad en lönesatsning på kommunens förskollärare och höjer lönerna för cirka 350 förskollärare. Syftet är att attrahera, rekrytera och behålla nya medarbetare till verksamheten. Bristen på förskollärare är stor, i såväl Malmö som i resten av landet.  

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna året efter satsningen. "Det har slagit hårt mot de som inte fått det", säger han.

Från och med 2018 får 350 förskollärare ett lönelyft från 400 kronor och uppåt. Syftet är att redan anställda förskollärare inte ska ha lägre löner än sina nyutbildade kollegor.

”Det går inte att ställa allt tillrätta i ett enda avtal, men parternas fokus måste flyttas från individen till kollektivet och från lön till arbetsmiljö”, skriver tankesmedjan Balans inför nästa års avtal.

Fick du inget lärarlönelyft? Då är chansen stor att du får en extra stor lönehöjning framöver. Hälften av kommunerna och friskolorna tänker lönesatsa på de som gick miste om lärarlönelyftet.

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret. – Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Statskontoret har undersökt i vilken utsträckning skolhuvudmännen deltagit i satsningen, hur de har fördelat statsbidraget och hur huvudmännen prioriterat mellan kriterierna i förordningen som styr satsningen. Vi har också undersökt i vilken utsträckning ersättningen till huvudmännen täcker deras kostnader för att delta i lärarlönelyftet. Vi har även analyserat vilka resultat som huvudmän och rektorer uppfattar…