Lärare mår psykiskt dåligt av lärarlönelyftet. Antingen för att de inte fått pengar eller för att de på något plan känner skuld för att vara utvalda, skriver rektorn Kristina Bergman Alme i en debattartikel.

För några år sedan genomförde den borgerliga regeringen förstelärar­reformen, vilket innebar att ett mindre antal lärare då befanns vara 60 000 kronor per år skickligare än sina kolleger.

På Bromangymnasiet har lärare sjukskrivit sig efter fördelningen av det statliga lärarlönelyftet. Det har till och med blivit inställda lektioner för elever.– Det är jättetragiskt nu när eleverna blir offer i ett politiskt spel, det här är en totalt misslyckad satsning, säger en lärare på Bromangymnasiet.

Mattias Nilimaa, 46 år, är legitimerad lärare i samhällsorienterade ämnen och idrott för årskurs 1-9. Dessutom är han utbildad specialpedagog. Mattias Nilimaa hatar att förlora, och när han inte fick lärarlönelyftet kände han sig som en förlorare.

Det är en tuff vardag att vara både lärare och rektor i dag. Känslan är att det statliga lärarlönelyftet inte gör det enklare - för någon.

Missnöjet med att bara vissa lärare får höjda löner är stort bland dem som inte fått mer pengar i lönekuvertet. Men även för Skellefteårektorer har det här blivit ett problem.

Dålig stämning och lärare som vill sluta. Det är några av följderna av lärarlönelyftet. Från fackets håll förutsätter man att rektorerna kompenserar de som inte fått något lyft.

Hur mäter man en lärares skicklighet och hur kan man anse att bara 40 procent av en lärarkår är skickliga på en skola? Inlägget Hur mäter man en lärares skicklighet? dök först upp på DN.Åsikt.

Regeringens satsning på höjda lärarlöner får kritik både från skola, facket och kommunala politiker. Pengarna som gått till bara en tredjedel av lärarna skapar stora löneklyftor och splittrar lärarkåren.

Kommunledningen gick med på en rejäl löneförhöjning för att lösa lärarkrisen på Rångedalaskolan. Men det utlöste en värre situation för Fjärdingskolan.

Statens lönesatsning ”Lärarlyftet” innebär att endast tre av tio lärare i Norrköping omfattas av lönehöjningen. Det duger inte, skriver gruppledare och oppositionsråd Sophia Jarl (M) och vice gruppledare och oppositionsråd Ingrid Cassel (M) i Norrköpings kommun

I höst får landets lärare dela på tre miljarder kronor, en statlig satsning på att höja lärarlönerna. Många är förstås glada över mer pengar, men samtidigt är många lärare – både de som fått pengar och de som blir utan – kritiska mot hur pengarna fördelas.