Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen. – Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

För att utveckla läs- skriv- och matematikfärdigheter behövs inte nödvändigtvis mer lektionstid till att läsa, skriva och räkna. Mer idrott, slöjd, bild, skulptur, dans eller fri lek är också viktigt för att främja det kognitiva, skriver pedagogikforskaren Ruhi Tyson. 

35 lærere har i projektet TænkMat været frikøbt 12 hele dage til efteruddannelse i at få eleverne mere på banen i matematik.

Matematik kan ofta vara en vattendelare. Antingen gillar man det eller så hatar man matte. För att visa att matematik faktiskt är användbart så samarbetar skola och näringsliv i projektet Smartmatte.

Ett större kollegialt utbyte i staden och nya kreativa möjligheter i undervisningen; det är resultatet av nätverket för lärare inom förskoleklass och deras arbete. Viktorija Värn på Djupadalsskolan fördjupade sig i rumsuppfattning inom matematiken.

Efter att ha pratat med flera verksamma lärare återkommer samma bild: mycket av den avancerade matematik som ingick i utbildningen har de aldrig haft någon nytta av i klassrummet, skriver lärarstudenten Angelica Mårtensson.

Essingeskolan i Stockholm har infört det danska konceptet schackmatte på schemat för att öka engagemanget i matematikundervisningen. Schackbrädet används för att konkretisera matematiska begrepp och läraren Maria Helle tror att det gör ämnet roligare och lättare att ta till sig.

Hur kan Skolverket under ett läsår ändra förutsättningarna så många gånger? För mig som ska försöka förklara det för eleverna så känns det väldigt oproffsigt, skriver matteläraren Anna Persson.

Har decilitermått, minutvisare och tjugolappar försvunnit från elevernas vardag? Och hur påverkar det i så fall matematikundervisningen? Vi frågade tre lärare.

Exit tickets ger matteeleverna ett kvitto på vad de har lärt sig under veckan. "Samtidigt får jag som lärare en bra bild av var varje elev befinner sig. Det underlättar både min planering och utförandet av undervisningen", säger Lina Rosander, mattelärare i Växjö.

När behovsgrupperingen i matematik togs bort i Kålltorpsskolan sjönk betygen och arbetsmiljön blev sämre för både elever och lärare, menar matteläraren Åsa Öhrnell.