Genom att kunna se inspelade genomgångar online, när och hur ofta de vill, har eleverna fått bättre förståelse och kan repetera svåra moment i sin egen takt.

Genom att kunna se inspelade genomgångar online, när och hur ofta de vill, har eleverna fått bättre förståelse och kan repetera svåra moment i sin egen takt.

En positiv trend märks i svenska barns genomsnittliga prestation i matematik sedan 2011, men skillnaderna mellan olika skolor ökar och är nu störst i Norden, visar en ny bok. "Socioekonomisk bakgrund får allt större betydelse för hur eleverna klarar matematiken", säger professor Kajsa Yang Hansen.

Remy Martiin Ots flyttade från Estland till Sverige i sjuan. Han beskriver sig som ganska svag i matte, men kände ändå att han låg långt före sina nya klasskamrater. "Det kändes som att jag hade gått igenom allt det där i femman och nu läste man det i sjuan".

Har de förmågan och viljan att läsa in ett högskoleförberedande program så låt dem göra det, men tvinga inte in alla i ett fack, skriver matematikläraren Anna Persson.

För fyra år sedan la Kålltorpsskolan om matematikundervisningen helt. Genom att göra nya grupper utifrån elevernas behov kunde varje elev få ­undervisning på sin nivå. Lärarna har sett hur måluppfyllelsen ökat, men nu får undervisningsmodellen inte längre vara kvar.

 Hur kan man göra matematikundervisningen lite mer lustfylld för de elever som har svårigheter i ämnet?

För mycket fokus på lust i skolan riskerar att leda till att det strävsamma, ibland tråkiga, nötandet uteblir. Det menar många lärare och får medhåll av kognitionsforskaren Agneta Gulz. – Mängdträning är det enda sättet att verkligen lära sig något, säger hon.

Två av tre lärare menar att deras elever inte får tillräckligt mycket mängdträning i skolan. Eleverna orkar inte. Konsekvensen blir att grundkunskaperna inte automatiseras och att eleverna inte kommer vidare i sitt lärande, enligt forskaren Sara L Bengtsson.

Det kan vara jobbigt och tufft att öva på att inte ge upp – både för lärare och elever. Men när det väl händer något är det en underbar känsla för alla i klassrummet. Det säger matematik- och NO-läraren Gustav Björk på Munkhätteskolan i Malmö.

Karakteren ved afgangsprøven i matematik siger reelt ikke noget om, hvad eleven har tilegnet sig af kompetencer i grundskolen. Sådan lyder det fra en forsker, der gerne ser klarere mål og sværere eksaminer i faget. Ministeriet afviser.