Med experter från både Singapore och Sverige diskuterar vi hur vi bäst utvecklar matematikundervisningen så att Sverige kommer i kapp. Vad kan Sverige lära av Singapore? Finns det goda svenska exempel som också kan bidra till förbättrade kunskapsresultat? (webb-tv)

Regering och riksdag bör ta fram ett uppföljningssystem för att se effekten av satsade resurser i svensk grundskola, anser Johan Kant, kunskaps- och resultatstrateg i Norrtälje.

Hör Ola Helenius, professor i matematikdidaktik, Matilda Nylén, lärare i matematik på Kungsholmens västra gymnasium och Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet. (webb-radio)

16 000 elever gick utan nian med F i matematik under 2024. Skolverket visar att eleverna inte fått det stöd de har rätt till. Sveriges Matematiklärarförening sätter sitt hopp till bättre kartläggningsmaterial.

Fortbilda lärare och anställ specialpedagogisk kompetens. Så vill Skolverket lösa mattekrisen. Bakgrunden: Motsvarande 8 000 underkända niondeklassare hade F redan i årskurs 6, och en fjärdedel har helt saknat särskilt stöd under skolgången.

För få elever som inte klarar godkänt i matematik i skolan får tillräckligt med stöd, visar en ny rapport från Skolverket.

Elever som gick ut grundskolan i våras med underkänt i matematik har inte fått den hjälp de har rätt till. Det visar en ny rapport från Skolverket. "Det är allvarligt", säger undervisningsrådet Sanna Vent.

Elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik har ofta haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången. Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Bantat innehåll och bättre anpassning av kursen till nästa nivå kan vara en del av förklaringen till att fler gymnasieelever klarar godkänt på nationella provet i matematik 1, menar Skolverket.

Om det inte finns konkreta mål för vad en elev ska kunna, finns det heller inget att bygga vidare på, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Tycker du att det är svårt att hjälpa dina barn med matteläxan? Då är du nog långt ifrån ensam. Men nu finns det en ny kurs på Litorina folkhögskola i Karlskrona som kan ändra på det.

Den fysiska miljön spelar stor roll för hur mattelärarna utför sitt arbete, visar Magnus Fahlström i en ny avhandling. – Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken. Då kan lärarna inte genomföra en så rik undervisning som de vill, säger han.