När tekniken snart kan ge oss svaret på det mesta blir skolans egentliga uppdrag ett annat: att lära eleverna ställa frågorna, och att motivera dem att göra kunskapsresan – inte bara hämta facit, skriver Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten.

Det här är det unikt svenska i den internationella skolkrisen, skriver Arbetets politiska redaktör.

Svenska 15-åringar har aldrig tidigare haft så låga resultat i Pisa – en tredjedel når inte grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Hör Anna Castberg, Skolverket, om möjliga faktorer bakom tappet. Debatt sedan mellan Lotta Edholm (L) och Isabell Mixter (V) debatterar vad som krävs för att vända utvecklingen i svensk skola. (Webbradio)

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) är säker på att skärmarna är orsaken till kunskapsraset i Pisamätningen. Men S-ledaren Magdalena Andersson pekar på resursbrist och stora skolklasser.

Pisa mäter vad 15-åringar kan, men är betydligt sämre på att visa varför resultaten förändras. Därför lämnar undersökningen gott om utrymme för säkra förklaringar, skriver Jonas Vlachos i en krönika.

Med fem dagar kvar till valet är Pisaundersökningen dåliga nyheter för Tidöpartierna, och framför allt för Liberalerna. De rödgröna partierna får nu en gyllene möjlighet att tvåla till regeringen i en av väljarnas absolut viktigaste frågor. (webb-tv)

Eleverna lever i det snabba språket, emojin ersätter känslorna, förkortningarna som saknar vokaler men som snabbt går att begripa om man förstår sig på dem, skriver krönikören Anne-Marie Körling efter Pisa-raset.

Den dramatiska försämringen är kanske mest besvärande för Liberalerna. De är inte ensamt skyldiga till att svenska elever halkar efter. Men partiet lovade vid förra valet att de skulle vara garanten för ett ”maktskifte i skolan”. Det skriver Jonna Sima på ledarplats.