Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna. "Det sker förmodligen omedvetet", säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.
Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det är ett bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
Nu ska lärarna redan i förskoleklass kartlägga hur långt barnen kommit i sin förståelse för språk och matematik. Det för att tidigt fånga upp elever som behöver stöd.
Synen på modersmålet och det svenska språket har förändrats på Ronnaskolan i Södertälje. Under tidigt 90-tal kände sig matematikläraren tvungen att bara prata syrianska. I dag jobbar man aktivt med svenskan på varje lektion.
I Engelbrektsskolans spetsklass får eleverna möjlighet att utmanas genom att läsa matematik på högre nivå. Och nu ska en handlingsplan tas fram för att alla skolor ska kunna stötta särskilt begåvade elever.
Enligt Skolverket kan omkring fem procent av Sveriges elever räknas som särskilt begåvade. Men Attila Szabo, forskare i matematikdidaktik, är det inte viktigt att avgöra om en elev är särskilt begåvad eller högpresterande i matematik.
I dag samlas högstadieelever från hela landet i Stockholm. Men det är inte vilka elever som helst utan de som är vassast på matematik. En av dem är Haoyan Fu från Karlstad.
För att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik besökte ett 30-tal forskare från Linnéuniversitetet på torsdagen mellanstadieelever i Kronobergs län. En av klasserna som besöktes var 4A på Sandsbroskolan i Växjö.