I dag är internationella modersmålsdagen. Antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat med 60 procent de senaste fem åren. En av dem är sjuåriga Rayan som läser kurdiska på Västerholms friskola i Skärholmen i Stockholm

I tider av nationalistisk populism och hot om att resa murar är det viktigt att värna flerspråkigheten – och att fira den internationella modersmålsdagen, skriver sex forskare vid universiteten i Karlstad och Stockholm.

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Modersmålsundervisningen i svensk skola har exploderat. På tio år har antalet barn nästan dubblats, till nära 160 000. Ändå läser bara drygt hälften av de som är berättigade till modersmål ämnet. Undervisning i modersmålet är nödvändig för att nyanlända barn sedan ska bli bra på svenska, enligt hjärnforskaren Julia Uddén.

Botkyrka har modersmålsundervisning för barn i förskolan med speciella modersmålstränare. Mer än vad lagen kräver. Men när det ska sparas tas de bort. Nu demonstrerar föräldrarna.

Modersmålslärare är ovärderliga men möts med misstänksamhet av svenska kollegor, skriver författaren och läraren Zulmay Afzali.

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Modersmålen ska synas, finnas med i alla aktiviteter och uppmuntras. Det är den nya språkstrategin i Malmö.

Skolinspektionens senaste granskning visar att bara en tredjedel av förskolorna jobbar tillräckligt bra med barns modersmål. En anledning kan vara att många gör det svårare än det behöver vara.

Modersmålsläraren Sebüktay Kaan har polisanmält Skolverket till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för diskriminering.

Tema Modersmål är mer än ett läromedel; det är en mötesplats och en bred resurs. Sidan är också viktig i det att den signalerar till omvärlden att modersmålslärare och studiehandledare har ett betydelsefullt uppdrag, skriver åtta forskare i en slutreplik.

Möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk ska bli bättre – nu föreslås det till och med bli ett eget skolämne.