Vilket projekt ska förskolebarn arbeta med för att prova nya estetiska uttryckssätt, dyka ner i naturvetenskapliga teorier och lära sig om släktforskning? Måntrollet kallar de det på spinneriets förskola, och så här gick det till när det påhittade trollet ledde både barnen och pedagogerna fram till kollisionsteorin.

För att undervisningen i NO ska lyckas behöver eleverna ha en naturvetenskaplig syn på vad liv innebär. "Vi kan inte ta för givet att de har det", säger nyblivna lärarna Ebba Håkansson och Memija Halilovic, som skrivit ett gemensamt examensarbete om begreppet liv.

Biologilärare behöver bli bättre på att förstå sina egna och elevernas känslor inför miljöhot och klimatförändringar. Det slår Evelina Eriksson fast i sitt examensarbete vid lärarutbildningen i Umeå. – Studien blev ett sätt att förbereda mig inför arbetslivet, säger hon.

STEM is everywhere. Whether students are watching local weather patterns, mixing oil and vinegar together, or using their favorite apps, STEM is a part of it all. Yet, despite STEM's relevance to everyday life, student interest and achievement in these subjects indicate there is still room for improvement. 

Inget län i Sverige når upp till regeringens mål att 25 procent av gymnasieeleverna ska gå natur eller teknik, visar en ny kartläggning som släpps i dag. Snittet i hela landet ligger på 21 procent och i alla län har utvecklingen gått åt fel håll de senaste fem åren.

Skolverkets nya mätning visar att en del elever inte gör några kunskapsframsteg under ett helt läsår och att klyftan mellan låg- och högpresterande elever växer. Hör eleven Gustav Oleskog, svensk mästare i matematik för åk. 8, samt Preeti Gahlawat, prisbelönt NO-lärare. (Webbradio)

Elevers familjebakgrund spelar en allt större roll för deras prestationer. En ny undersökning visar att den även har betydelse för hur mycket de lär sig under ett enda läsår. "Det är första gången vi kan visa detta", säger Maria Axelsson, Skolverket.

Alla elever får lika stor chans att öka sina kunskaper under ett år. Eller? En ny studie visar att vissa elever ligger kvar på samma kunskapsnivå i årskurs 9 som de gjorde i årskurs 8 – eller till och med försämrar sina resultat.

Ännu en studie visar på sambandet mellan bristande studiero och sämre kunskapsresultat. TIMSS-studien, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, visar även att elever med svagare socioekonomisk bakgrund inte har förbättrat sina kunskaper mellan årskurs 8 och 9. Regeringen genomför flera reformer för att höja kunskapsresultaten och öka studieron i skolan.

Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever…

Timss Longitudinal Study är en kunskapsundersökning som efter ett år följt upp samma elever som deltog i Timss 2023. I denna rapport presenteras och analyseras de svenska resultaten med ett fokus på hur kunskapsförändringen ser ut för olika elevgrupper. (pdf)