I andra europeiska länder är nivågruppering i grundskolan en självklarhet. I den svenska skolan anses det däremot fult och föråldrat att dela in barn efter färdigheter. Det är ett tabu vi måste göra upp med. Det skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.

De enorma kunskapsklyftorna i engelska är ett monumentalt problem som måste lösas i de nya läro- och kursplanerna. Det anser professorn Liss Kerstin Sylvén som välkomnar Ämneslärarens granskning.

Rättvis undervisning handlar inte alltid om likabehandling, utan om att alla får chans att lyckas. Det är utgångspunkten för yrkesläraren Samuel Genemo, och anledningen till att han ofta nivågrupperar sina elever.

Några elever halkar hjälplöst efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Ämneslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.

Sju av tio lärare vill återinföra någon form av allmän och särskild kurs i grundskolan, visar Ämneslärarens undersökning. Störst är efterfrågan i matematik. Didaktikforskaren Arne Engström delar deras uppfattning.

Efter att ha varnat för riskerna med nivågrupperingar svänger Skolverket. Men något klargörande till landets skolor planeras inte. "Vi utgår från att ingen läser en gammal rapport för att få stöd i hur man ska göra nu", säger enhetschefen Ulrica Dahlén.

På flera skolor har nivågrupper stämplats som olagliga och lagts ner av rädsla för kritik från skolmyndigheterna, enligt lärare i Ämneslärarens granskning. "Nivågrupperingen funkade grymt bra men ledningen var rädd för Skolverket", säger en lärare.

Nivågrupperingar måste inte leda till stigmatisering och utslagning av elever. Tvärtom, menar Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare. "Debatten är onyanserad och otroligt ideologiskt laddad".

Här beskriver tio lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Ämneslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.

Det är de svaga eleverna som vinner allra mest på att nivågrupperas, menar lärarna på Lingenässkolan i Kristianstad. "De som hatat engelska och mattelektionerna och som inte gjort något förut är aktiva, engagerade och trivs verkligen nu", säger Madeleine Olsson.

Musikaliskt starka elever får äntligen glänsa. Samtidigt klarar betydligt fler kursen utan ”snäll-E”. Läraren Carina Christiansen tycker att nivågrupper i slutet av högstadiet lyfter musikundervisningen – för alla.