Hafsiga adhd-utredningar kan inte bli lösningen på milslånga köer. Det skriver Expressen i en ledare.

Det är högt söktryck till Karlskronas enda resursskola för barn med en NPF-diagnos. För Mariella Södergrens tonårige son, som har både autism och ADHD och vägrade gå i skolan i tre år kom vändningen när han fick en plats där. Hör socialpedagogen berätta vad som gör att skolan fungerar så bra.

I en debattartikel skriver Filippa Mannerheim att Skolinspektionen i en rapport om neuropsykiatriska svårigheter har ett lärarfientligt perspektiv och att vi förespråkar ovetenskapliga metoder. Vårt uppdrag är att utgå från läroplan och skollag, vilket vi gör i alla våra rapporter. Vi förespråkar inte metoder, skriver Anna Sellin, Skolinspektionen. m.fl.

För Alva Wasström var gymnasietiden jobbig. Hon hade adhd, men visste inte om det. Därför fick hon inte heller den hjälp hon hade behövt.

Lärare behöver mer kunskap om hur de bemöter barn och unga med adhd. Också bland vårdpersonal är kunskapen om adhd otillräcklig. Många flickor får kämpa utan diagnos eftersom symptomen inte känns igen av experter.

”Jag har ADHD så jag har ganska svårt att starta saker.” För Johanna blev AI-verktyg ett sätt att klara sig igenom universitetsutbildningen. AI kunde hjälpa henne med inspiration för att starta uppsatser och att få avancerad kurslitteratur förklarad på ett enklare vis.

Hur kan adhd påverka lärandet för individen? Vilka strategier i undervisningen kan stötta den som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning för att skapa en miljö som gör det möjligt att lära sig så bra som möjligt? Om detta samtalar professor Lisa Thorell och Helene Fägerblad, rådgivare på SPSM. (webbradio)

Diagnoser er blevet et redskab til at sikre børn og unge hjælp, men de accelerer måske også den udbredte mistrivsel blandt de unge, mener formand for regeringens trivselskommission, som vil have lærerne til at spille en større rolle til at afhjælpe mistrivslen.

Adhd-diagnoser har på en kort tid blivit klart vanligare bland 7–17-åringar, men det finns stora skillnader mellan välfärdsområdena i diagnosförekomsten. Flickor får oftare sin diagnos först som tonåring.

Skolan ska möta barnens behov och de måste få en chans att lära sig i sin egen takt. En övertro på diagnoser gör att skolor kan lägga skulden för misslyckanden hos individen, skriver debattörer.

Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön, skriver Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk.