I Gnesta får närmare 10 procent av pojkarna i åldern 10-17 år adhd-läkemedel. Motsvarande andel i Eskilstuna är 5,2 procent. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort.

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Är individanpassad skolstart att föredra eller ska långsam mognad hos barn med adhd-diagnos behandlas med psykofarmaka? Svaret är antagligen givet för alla som nås av de nya forskningsresultaten om adhd, skriver leg psykolog Lars Lundström.

Adhd är en av de mest undersökta diagnoserna inom barn- och ungdomspsykiatrin med dryga 40 000 vetenskapliga arbeten. Ändå återkommer spekulationer om att det förekommer inflation i diagnoser, eller att adhd handlar om dålig uppfostran, skriver debattörerna.

Pernilla Marckerts uppväxt präglades av svårigheter i skolan och problem med kompisar, men ingen förstod varför. Först vid 24 års ålder fick hon veta att hon hade ADHD och hon tror att hennes liv hade sett annorlunda ut om hon fått diagnosen som barn.

På Vasaskolan i Danderyd jobbar lärarna med en ny typ av kollegial handledning i arbetet med elever med särskilda behov. Bakom modellen står en lärare och en beteendevetare.

Nu släpper Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sin lägesrapport som har fokus på frågan hur elever med adhd kan uppleva sin skoltid och vilka förslag de har för att skolan på ett bättre sätt ska möta deras behov. Sex elever med adhd intervjuas liksom åtta av myndighetens specialpedagogiska rådgivare, som möter många skolor i sitt arbete.

Elever med adhd och deras föräldrar får slita för att skolsituationen ska fungera, visar en ny lägesrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den visar också att pojkar och flickor med diagnosen får olika bemötande. Här lyfts saker som skolan kan göra för en mer välfungerande skolgång, skriver Greger Bååth, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Jag önskar att vi alltid kunde rannsaka vårt vuxna agerande innan vi bedömer att ett barn är oregerligt och behöver bli nedtryckt på golvet. Allt annat är ett pedagogiskt misslyckande ovärdigt den svenska skola vi varje dag skapar tillsammans, skriver Pia Rehn, rådgivare.

Läraren berättade för klassen om en elevs ADHD – mot föräldrarnas bestämda vilja. Nu kritiseras hen av Justitieombudsmannen.

Först kände han skam – ”inte det också!”. Men sedan, när han smält saken, så förstod han bättre sina tidigare ageranden och beteenden. Från tidiga barndomen och framåt.

”Det är orimligt och skadligt att kräva att föräldrar ska skicka sina barn till en skola där de missförstås, kränks och ibland till och med utsätts för livsfarligt våld”, skriver debattörerna Måns Möller, Malena Ernman och Jiang Millington.