Med rätt hjälp i rätt tid har personer med adhd lika stora förutsättningar som någon annan att lyckas menar Steve Berggren på Karolinska Institutet. Problemet i dag är att kunskapen är för dålig, inte minst i skolan.

Simon upplever att han knappt fick någon hjälp alls, vare sig i skolan eller av BUP. Sin diagnos fick han som 16-åring. I dag är han 21 och livet – det står still.

Bråk med skolan och slitningar inom familjen. Maria Herlogsson i Uddevalla berättar hur det är att ha ett barn med adhd.

När läraren var sjuk ringde skolan och bad en förälder hålla sitt barn hemma. Eftersom barnet har adhd. Det är ett exempel på hur skolan brister när det kommer till barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

Senare diagnos och brist på insatser från skolan. Flickor med adhd och autism får sämre stöd än pojkar med samma diagnos. Barnombudsmannen vill se obligatorisk utbildning på lärarprogrammen.

Barnombudsmannen kräver att lärare måste få ökad kunskap om ADHD och autism. I en ny rapport är BO kritisk till hur flickor med diagnoser missgynnas framför pojkar i samma situation.

Sextonåriga Joanna Stridh beskriver en smärtsam och besvärlig skoltid. Problemen började i mellanstadiet. Hon hade svårt att fokusera på skolarbetet.

I dag presenterar Barnombudsmannen en ny rapport om barn med funktionsnedsättning. Bland förslagen finns ökad krav på kunskap så att bland annat fler tjejer med adhd får diagnos och stöd tidigare.

I en skattning utförd av Karolinska institutet, uppger 80 procent av lärarna att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser. Motsvarande siffra för specialpedagogerna är 69 procent. Lärarutbildningen ger inget stöd.

Med enkla medel kan elever med neuropsykiatriska funktionshinder få hjälp, menar riksförbundet Attention. Det kan handla om att till exempel ta bort störande element eller strukturera upp skoldagen.

Trots att det läggs mycket resurser i skolan i dag på att upptäcka och hjälpa barn med ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så visar en ny undersökning att både barn med diagnoser och deras föräldrar upplever att de inte får tillräckligt med hjälp.

Fyra av fem lärare tycker inte att deras utbildning gett dem kompetens nog att undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.